Debatt

Forskare: Skapa inte mer polarisering mellan människa och natur, Moderaterna

Moderaternas påstående att det finns en konflikt mellan utveckling och miljö är en återkommande missuppfattning. Det skriver drygt 20 forskare inom naturvård och biologisk mångfald.

Rödlistade arter är som människans kanariefågel i gruvan som varnar om naturens ohälsa, skriver debattörerna.
Rödlistade arter är som människans kanariefågel i gruvan som varnar om naturens ohälsa, skriver debattörerna.Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Håkan Tunón
Föreståndare SLU Centrum för biologisk mångfald
Frauke Ecke
Professor Helsingfors universitet och lektor vid SLU
Torbjörn Ebenhard
Forskningsledare SLU Centrum för biologisk mångfald
Tuija Hilding-Rydevik
Professor SLU Centrum för biologisk mångfald
Henrik Smith
Professor Lunds universitet
Alexandre Antonelli
Professor Göteborgs universitet och forskningschef Kew Gardens, London
Jenny Klingberg
Föreståndare Gothenburg Global Biodiversity Centre vid Göteborgs universitet
Mats Björkman
Koordinator Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate vid Göteborgs universitet
Mark Marissink
Chef SLU Artdatabanken
Susanne Arvidsson
Docent Lunds universitet och programchef Mistra BIOPATH
Thomas Sterner
Professor Göteborgs universitet
Viktor Elliot
Universitetslektor Göteborgs universitet
Line Gordon
Föreståndare Stockholm Resilience Centre (SRC), Stockholms universitet
Lisen Schultz
Biträdande föreståndare Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet och programdirektör The SRC Executive programme in resilience thinking
Beatrice Crona
Professor och vetenskaplig chef, Stockholm Resilience Centre Stockholms universitet och vd Global Economic Dynamics and the Biosphere, Kungliga vetenskapsakademien
Garry Peterson
Professor Stockholms universitet och programchef Mistra FinBio
Mats Töpel
Forskare IVL Svenska miljöinstitutet
Peter Stenvinkel
Professor Karolinska institutet
Jonna Bornemark
Professor Södertörns högskola
Ingrid Kockum
Professor Karolinska institutet
Karin Dirke
Professor Stockholms universitet
Christina Fredengren
Professor Uppsala universitet och docent Stockholms universitet
Karin Gerhardt
Forskare SLU Centrum för biologisk mångfald
Marie Kvarnström
Konsulent SLU Centrum för biologisk mångfald

Viljan att skydda växter och djur får ibland orimliga effekter. Det skriver flera företrädare för Moderaternas arbetsgrupp för en kommande miljöpolitik på DN debatt.

Farlig polarisering

De tar bland annat upp viktiga frågor om ”människans plats i naturen”. Men konflikten mellan utveckling och miljö är en återkommande missuppfattning. Frågan om naturvården främst bör utgå från människans eller naturens behov bidrar till en farlig polarisering. I själva verket är vi beroende av biologisk mångfald för mat, energi, kläder, byggnadsmaterial, rent vatten, fungerande jordbruksmark, ren luft, skydd mot epidemier, pandemier, andra katastrofer och framtida läkemedel.

Den så kallade rödlistan, som nämns i artikeln, missuppfattas ofta. Den baseras på bästa tillgängliga kunskapsunderlag om arters populationsutveckling. Rödlisteindex försämras stadigt för att det går utför med många arter. Rödlistade arter är som människans kanariefågel i gruvan som varnar om naturens ohälsa.

Det är otvetydigt att arter dör ut globalt med en hastighet som är 100–1000 gånger högre än normalt i jordens historia.

Författarna pratar om ”alarmistiska rubriker om artutdöenden”. Menar de att det inte gör något att arter dör ut – eller att artutdöenden inte pågår? Det är otvetydigt att arter dör ut globalt med en hastighet som är 100–1000 gånger högre än normalt i jordens historia.

Biologisk mångfald nedprioriterad

De anser även att ”mänsklighetens behov av att utveckla våra samhällen måste kunna innebära att även rödlistade växter och djurs livsmiljöer påverkas negativt”. Det här har ju redan skett i tusentals år. Nu avser författarna att ytterligare förskjuta ”dessa avvägningar mellan utveckling och bevarande” till nackdel för biologisk mångfald.

Debattörerna hävdar att ”det är viktigt att se att hotet mot många arter inte beror på ökad mänsklig påverkan, utan tvärtom på minskad mänsklig påverkan”. De arter som är hotade och beroende av mänsklig påverkan, framför allt i svenska skogar och ängs- och hagmarker, har gynnats av ett lågintensivt traditionellt brukande och missgynnats av trakthyggesbruk eller högintensivt åkerbruk. Det är inte nödvändigtvis dagens brukare som gynnar mångfalden, utan snarare det som deras förfäder gjorde. Det vi gör i dag påverkar också framtida generationers valfrihet.

Störd balans mellan människa och bevarande

Debattartikeln pekar på vikten av att utveckla analyser som beräknar värdet av det som påverkar miljön och kostnaden för den miljö som påverkas. Lärdomen av sådana analyser är att det är mycket svårt att korrekt värdera nyttan av biologisk mångfald, särskilt i monetära termer. Biologisk mångfald beror på komplexa samspel mellan levande organismer och deras miljö. Även förlust av vanliga arter kan få oanade negativa konsekvenser. Vi måste vara mycket ödmjuka inför de olika värden vi får av biologisk mångfald, och vår oförmåga att beräkna dessa.

Debattörerna har rätt i att vi måste hitta en avvägning mellan människors materiella behov och ”bevarande”. Men det är just den balansen som är så extremt störd. Vi har en planet helt dominerad av mänsklig aktivitet, odling, husdjur, boskap, produktionsskogar, vägar och städer. Det finns så extremt litet ”vild” natur kvar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster är akut hotade och det kommer till sist drabba mänskligheten.

Oavsett om man förespråkar att naturen finns till för människans behov, eller ett perspektiv där även andra levande varelsers behov också beaktas behövs biologisk mångfald för vår fysiska överlevnad och våra ekonomier. Både i dag och imorgon.

Altingets gratis nyhetsbrev


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00