Företagarna: När staten leker riskkapitalist drabbas småföretagen

Aktiv industripolitik är på modet. Politiker vill göra ”strategiska” satsningar för att bland annat snabba på klimatomställningen och bidra till ökad självförsörjning. Det är i grunden feltänkt. Ett litet land som Sverige kommer aldrig att kunna vara självförsörjande på allt som behövs. Det som behövs är i stället ett stort välstånd, många allierade och ett diversifierat näringsliv.

Statligt industristöd förskräcker

Konsekvenserna av statlig industripolitik har redan blivit uppenbara i Sverige. Northvolts krasch och Stegras kräftgång är två exempel. Vår historia av varvsstöd och satsningar på Stålverk 80 förskräcker. När politiker och byråkrater ska leka riskkapitalister och välja vinnare är det ofta skattebetalarna och småföretagarna som får betala notan.

I Bryssel har problemen med en vikande konkurrenskraft äntligen kommit upp på dagordningen. Men i exempelvis Mario Draghis omhuldade rapport om europeisk konkurrenskraft är förslagen tyvärr alltför ofta baserade på centralplanering och ökade offentliga utgifter. Svenska politiker bör i stället läsa Produktivitetskommissionen som konstaterar att selektiva företagsstöd bör tillämpas ”mycket restriktivt”.

När politiker ska fördela miljardstöd uppstår flera problem. Företag lägger resurser på lobbying snarare än på produktutveckling. Hänsyn tas till regional- eller sysselsättningspolitik istället för lönsamhet. Storföretag gynnas på småföretags bekostnad. Det är enklare att ge bort en miljard kronor till ett stort företag än att analysera 1 000 småföretag som behöver en miljon kronor var.

Kritiskt läge för svenska småföretagare

Storskaliga projekt ger ofta bättre pressbilder för politiker som klipper band, jämfört med när en liten byggfirma flyttar in i en större verkstad eller ett åkeriföretag köper en ny lastbil. Det senare kan dock vara minst lika viktigt för tillväxten och det lokala näringslivet.

Staten och det offentliga investerade, direkt och indirekt, miljardbelopp i Northvolt. Det är ett problem i sig att det är svårt att få grepp om de totala beloppen, då de kanaliseras via olika subventioner, garantier och lån från olika myndigheter, pensionsfonder och investeringsbanker.

Om subventioner, statliga krediter och regleringar hade skapar välstånd hade Europa varit världens snabbast växande kontinent.

Samtidigt är läget för Sveriges småföretagare kritiskt. Småföretagsbarometern, en konjunkturundersökning med 10 000 svarande småföretag, visar att konjunkturen för småföretag är den sämsta sedan 1985. År av kostnadsökningar och svag efterfrågan har satt sina tydliga spår. Nästan hälften av småföretagen uppger att man har behövt skjuta på, eller helt avbryta, investeringar under året.

Slopa subventionerna

Tyvärr är det just småföretagen som hamnar i kläm när politikens strategiska satsningar slår snett. Många storföretag betalar redan sina små underleverantörer sent. Och bland det första som storföretag gör när de hamnar i finansiell knipa är att hålla inne betalningar till sina leverantörer.

Om subventioner, statliga krediter och regleringar hade skapar välstånd hade Europa varit världens snabbast växande kontinent. Nu har vi i stället blivit omsprungna av både USA och Kina.

Stegra, Northvolt och Stålverk 80 visar att tillväxt inte kan inte kommenderas fram av politiker och byråkrater. I stället för selektiva stöd bör staten säkerställa goda villkor som kommer alla företag till del. Det handlar om en stabil energiförsörjning, en välfungerande infrastruktur, effektiva tillståndsprocesser och god kompetensförsörjning. Det ger ett hållbart välstånd med värdiga vinnare, i stället för politikernas kelgrisar.