Debatt

För över resurser från yrkesvux till folkhögskolorna

Folkhögskolans yrkesutbildningar har få avhopp och många deltagare går direkt ut i arbete. Men regeringen använder i stället statsbidraget till verksamheter där avhoppen är många och statsbidraget överhuvudtaget inte används, skriver Olle Westberg, generalsekreterare Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.

Valfrihet och mångfald är viktig, också för vuxnas lärande. Om fler som i dag inte arbetar eller studerar får chansen till en utbildning som möter just hans eller hennes lärstil så är det en vinst för såväl individ som samhälle, skriver debattören.
Valfrihet och mångfald är viktig, också för vuxnas lärande. Om fler som i dag inte arbetar eller studerar får chansen till en utbildning som möter just hans eller hennes lärstil så är det en vinst för såväl individ som samhälle, skriver debattören.Foto: Pressbild, RIO
Olle Westberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Kompetensförsörjningen är en av de största framtidsutmaningarna vi har att hantera nu och de kommande åren. Den kompetens som finns motsvarar inte alls det arbetsmarknaden efterfrågar. Samtidigt har vi en arbetslöshet som ökar. Behovet av bland annat yrkesutbildning är därför stort.

Vi är nu i början av en lågkonjunktur och med flera samtidiga ekonomiska utmaningar. Det är därför särskilt angeläget att våra gemensamma resurser används effektivt och där de ger störst effekt.

Bara fem procent hoppar av

Regeringen säger sig prioritera yrkesutbildning för att möta utmaningen med kompetensförsörjningen och tillför nästan 2 miljarder kronor, motsvarande drygt 20 000 utbildningsplatser för 2024. Det är i grunden en klok politik och prioriteringen är välkommen och helt i linje med vad Sverige behöver just nu. Men använder regeringen pengarna på bästa sätt? Bidrar satsningen till en mångfald av vägar framåt?

En jämförelse mellan olika utbildningsformer och anordnare av yrkesutbildning för vuxna visar att 25 procent av de studerande på yrkeshögskolan hoppar av sin utbildning. Andelen avhopp från yrkesvux är 14 procent. För deltagare på yrkesutbildning på folkhögskola är motsvarande siffra 5 procent.

Vidare sjunker examensgraden på yrkeshögskolan och är på den lägsta nivån sedan 2010; 67 procent. När det gäller tidigare statsbidrag till yrkesvux är det nästan en tredjedel som aldrig används. För avslutade yrkesutbildningar på folkhögskola är exemplen många där nästan samtliga deltagare går direkt ut i arbete och om folkhögskolorna får pengar för fler utbildningsplatser då blir det också fler utbildningsplatser.

Regeringen fördelade dock det utökade statsbidraget till yrkesutbildning med att för 2024 tillföra nästan 1,5 miljarder kronor till yrkesvux och nästan 400 miljoner kronor till yrkeshögskolan. Utbildningsformen folkhögskola däremot tvingas däremot minska antalet utbildningsplatser.

Riksrevisionen granskar nu om statens insatser för att få fler i utbildning är effektiva. Det är välkommet. Regeringens fördelning av statsbidrag till yrkesutbildning är en sådan insats som skulle kunna vara betydligt effektivare om fler typer av utbildningsanordnare fick vara en del av lösningen.

För över resurser till folkhögskolan

Det är bra att regeringen tillför resurser för fler utbildningsplatser på olika yrkesutbildningar, och det är många som trots allt tar examen från yrkeshögskolan och yrkesvux. Båda dessa har en viktig funktion att fylla när väl kommunerna kan starta utbildningar, men det är förvånande att regeringen inte använder sig av alla delar av det svenska utbildningssystemet.

Valfrihet och mångfald är viktig, också för vuxnas lärande. Om fler som i dag inte arbetar eller studerar får chansen till en utbildning som möter just hans eller hennes lärstil så är det en vinst för såväl individ som samhälle.

Svensk folkhögskola har genom åren visat sig vara en snabbfotad utbildningsform som förmår anpassa kursutbudet utifrån samhällsförändringar och där vuxna i olika av skeden av livet gör en omstart. Vi är inte den enda aktören som gör skillnad, men andelen som fullföljer sina studier på folkhögskola talar för sig själv.  

Pehrson och Persson, Johan och Mats. Får jag komma med ett förslag? Passa på att föra över resurser från yrkesvux till folkhögskolan redan i vårändringsbudgeten 2024. Det vinner Sverige på.

Nämnda personer

Mats Persson

Utbildningsminister (L), ledamot i partistyrelsen
ekon. dr. ekonomisk historia (Lunds uni., 2015)

Johan Pehrson

Partiledare Liberalerna, arbetsmarknads- och integrationsminister
Jur. kand. (Uppsala uni., 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00