För många cancerpatienter får sin diagnos för sent

Varje dag får omkring 180 personer i Sverige ett cancerbesked. För många innebär det långa väntetider, upprepade undersökningar och en ovisshet som hade kunnat undvikas. Trots medicinska framsteg är diagnostiken fortfarande en av cancervårdens största flaskhalsar. Skillnaderna mellan såväl ledtider som typ av diagnostik i olika regioner är också stora och påverkar i slutändan vården. Ändå saknas system för att säkerställa att patienter får likvärdig och snabb diagnostik oavsett var i landet man bor.

Bröstcancerförbundet, Prostatacancerförbundet och Lungcancerföreningen representerar patienter och närstående i tre av de största cancerdiagnoserna, med ungefär 25 000 nya cancerpatienter varje år. Tillsammans efterlyser vi en tydligare styrning, mätbara aktiviteter som leder till uppfyllnad av ledtidsmålen och löpande uppföljning.

Vi vill föra fram tre viktiga åtgärder för att förbättra cancerdiagnostiken:

Bygg ut den förebyggande diagnostiken
Den nya cancerstrategin lyfter screeningens centrala roll för tidig upptäckt av cancer. Samtidigt saknas organiserade screeningprogram för några av våra vanligaste och mest dödliga cancerformer, såsom prostata- och lungcancer. Nya diagnosmetoder, till exempel blodbaserad screening, riskbaserade screeningprogram och multicancertester, används i dag endast i begränsad omfattning.

Om målet är jämlik och tidig upptäckt måste den förebyggande diagnostiken byggas ut och följa kunskapsutvecklingen. Regionerna måste få tydliga krav att utveckla och implementera screeningprogrammen fullt ut för att ge alla riskgrupper möjlighet till tidig upptäckt. De måste bli fler, tidsättas och bli bindande. Utan detta kommer vi fortsatt upptäcka cancer för sent hos alltför många.

Tydliga påföljder för regioner som inte når tidsmålen för diagnostik
Trots nationella tidsmål överskrids de diagnostiska ledtiderna regelbundet. Patologin är en särskilt allvarlig flaskhals, där väntetiderna varierar kraftigt mellan regioner. I vissa delar av landet kan patienter vänta i månader på analyser som i andra regioner utförs närmast omgående.

Avancerad diagnostik och nya behandlingar kommer inte patienterna till del i tid om de grundläggande systemen brister

Att mäta och följa upp ledtider är nödvändigt men inte tillräckligt. Vi behöver ett system som medför konsekvenser för de regioner som inte följer ledtider eller ens utför diagnostik i enlighet med vårdprogrammen. Den samlade nationella kapaciteten behöver utnyttjas i de fall en region inte klarar sitt uppdrag, så att undersökningar genomförs där ledig kapacitet finns, inklusive hos privata utförare.

Säkerställ jämlik tillgång till precisionsdiagnostik
Nya behandlingar revolutionerar cancervården och ger patienterna hopp. Men tillgången över landet är ojämlik, och i många fall är det bristande diagnostik som ligger bakom de stora skillnaderna.

Tack vare ny kunskap blir cancervården alltmer precisionsinriktad, men det kräver också en precisionsdiagnostik. I dag är den inte utbyggd i hela landet. Digital remittering av prover, möjlighet att flytta analyser mellan regioner och tydliga krav på hur snabbt prover ska analyseras är avgörande för att minska skillnaderna mellan olika delar av landet och även minska väntetiderna.

Avancerad diagnostik och nya behandlingar kommer inte patienterna till del i tid om de grundläggande systemen brister. Precisionsmedicin förutsätter ett system som håller ihop hela vägen från provtagning till diagnos.

Mycket i den nya cancerstrategin pekar i rätt riktning. För att nå målen krävs en tydlig nationell styrning av cancerdiagnostiken med skarpa mål och löpande uppföljning. Först när alla patienter, oavsett bostadsort, får tillgång till rätt diagnostik och skräddarsydd behandling kan liv räddas. Men för det krävs prioriteringar. Och cancern väntar inte.