Folkhögskolans nedskärningar drabbar unga med funktionsnedsättning 

Folkbildningsrådets rapport Nedskärningarnas konsekvenser visar att 90 procent av folkhögskolorna har minskat verksamheten 2023 och 2024. Till exempel har 67 procent tvingats minska antalet lärare och knappt 60 procent har lagt ner kurser och utbildningar. Det är tydligt att nedskärningarna slår allra hårdast mot deltagare med funktionsnedsättning.

Ökade nedskärningar

Funktionsrätt Sverige rymmer 53 medlemsförbund som företräder människor med olika funktionsnedsättningar. Vi delar rapportens dystra bild. Många av våra medlemsförbund vittnar om konsekvenserna av nedskärningarna inom folkhögskolan för de 400 000 medlemmar som vi tillsammans företräder.

Detta gäller exempelvis personer med afasi, dyslexi, intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Allra mest slår nedskärningarna mot kurser som riktar sig specifikt till personer med olika funktionsnedsättningar.

Antalet personer med funktionsnedsättning som går på en folkhögskola har ökat betydligt de senaste åren. En anledning är att den ordinarie skolan inte ger rätt stöd eller erbjuder en tillgänglig skolmiljö. Detta leder till att vissa elever inte kan komma in på ett gymnasieprogram och unga med funktionsnedsättning är därför överrepresenterade i gruppen unga som varken arbetar eller studerar.

Fast det råder kompetensbrist inom många branscher och i välfärdssektorn, satsar inte regeringen på yrkesinriktade studier på folkhögskolan.

Folkhögskolans miljö, pedagogik och helhetssyn passar däremot gruppen bättre än andra skolformer, och unga med funktionsnedsättningar når behörighet tack vare studier på en folkhögskola. Deltagare med funktionsnedsättning går dessutom oftare vidare till studier och arbete än andra deltagare.

Extra resurser krävs

För att folkhögskolorna ska kunna ta emot dessa deltagare behövs extra resurser. Via Folkbildningsrådet kan man ansöka om förstärkningsbidrag som täcker en del av kostnaderna. Tyvärr går inte ekvationen ihop med minskade resurser samtidigt som fler deltagare har en funktionsnedsättning.

Yrkesinriktade studier på folkhögskolan passar även unga med funktionsnedsättning bra. Trots att det råder kompetensbrist inom många branscher och i välfärdssektorn, satsar inte regeringen på yrkesinriktade studier på folkhögskolan. Detta trots att folkhögskolan är erkänt duktiga på att utbilda dem som står långt från arbetsmarknaden. Nu satsar regeringen i stället på fler utbildningsplatser på regionalt yrkeskomvux och ger Arbetsförmedlingen medel för stärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, men det räcker inte.

Sverige måste leva upp till sina internationella åtaganden och efterleva funktionsrättskonventionen. FN har lämnat skarpa rekommendationer på utbildningsområdet. Man måste stärka systemet för yrkesutbildning, särskilt för unga med funktionsnedsättning.

Regeringen måste satsa på unga med funktionsnedsättning

Vi uppmanar därför regeringen:

• att säkerställa ett tillräckligt statsbidrag som täcker folkhögskolornas kostnader för att ta emot deltagare med funktionsnedsättning
• att satsa på fler yrkeskurser och utbildningar i folkhögskolornas regi med särskilt sikte mot unga med funktionsnedsättning.

För att kunna erbjuda unga med funktionsnedsättning den utbildning de behöver för att klara sig i samhället och på arbetsmarknaden, krävs en tydlig satsning från regeringens sida på folkhögskolan. Det vinner både individen och samhället på.