Höjda tullar kan slå hårt mot både USA och EU

I en tid präglad av geopolitiska spänningar och snabb teknologisk utveckling är det transatlantiska samarbetet viktigare än på länge. EU och USA har de mest integrerade ekonomiska förbindelserna i världen. Den amerikanska marknaden är den tredje viktigaste destinationen för svensk varuexport, ett av de viktigaste länderna för svensk tjänstehandel och 750 svenska koncerner finns etablerade i USA. Utgången av det amerikanska valet väntas därmed påverka europeiska och svenska företag på en rad olika sätt.

Handelsagendan i USA domineras av arbetsmarknadspolitik, säkerhetspolitik och industripolitik, ofta grön sådan. Det finns en del likheter i presidentkandidaternas politik på området, men också mycket som skiljer sig. Likheten är viljan att stärka inhemsk produktion och minska beroendet av Kina. Båda letar efter röster i stater där väljarna upplever sig ha förlorat på handel. Olikheten gäller främst synen på tullar, som är i stort fokus i media.

Både USA och Europa drabbas av tullar

När Trump tillträdde som president 2017 införde han tullar på importerade varor till ett värde av hundratals miljarder dollar från Kina och andra länder, ofta motiverat av nationell säkerhet och för att kontra Kina. Trump är tydlig med att han vill använda tullar betydligt mer denna gång för att hantera ”orättvis handel”. Han har föreslagit en tull på 60 procent på all import från Kina samt en universell tull på 10–20 procent på import från andra länder.

En rapport från Kommerskollegium visar att USA skulle drabbas värst av tullarna, inte minst genom högre inflation. Amerikanska företag är sedan många år integrerade i globala värdekedjor och importerar insatsvaror från hela världen. Även EU kommer drabbas negativt av tullarna. EU-ländernas totala export till USA förväntas minska med 17 procent och importen med 14 procent.

Osannolikt att tullarna försvinner

President Biden har till stor del behållit tullarna Trump införde, samtidigt som han infört egna. Åtminstone på kort sikt verkar det osannolikt att Harris lyfter bort dessa. Hon har däremot uttryckt sig negativt gentemot Trumps nya tullar, med hänvisning till att dessa kommer kosta amerikanerna stora summor – 2600 dollar per år för ett genomsnittligt hushåll. De flesta ekonomer är överens om att det är konsumenter som betalar den extra kostnaden för tullar.

Den högre tullen skulle påverka även exporterande företag från Sverige. Fordonsindustrin står för nästan en tredjedel av Sveriges export till USA och förväntas drabbas värst. Den största delen av svensk försäljning till USA sker dock via företag som etablerat sig i USA. Svenska företag i USA som importerar varor från Kina, Mexiko eller något annat land för att sälja på den amerikanska marknaden kan alltså påverkas både av tullen på kinesiska varor och den universella tullen.

EU får inte eskalera en eventuell konflikt

Sammanfattningsvis står mycket på spel för den framtida handelsrelationen mellan EU och USA när amerikanarna går till valurnorna i veckan. En brist i det transatlantiska samarbetet är avsaknaden av ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Oavsett vem som vinner valet är vi troligen långt ifrån ett sådant. EU förbereder sig för närvarande för hur vi ska försvara oss vid en Trumpseger och nya tullar. EU kommer troligen vilja svara med egna tullar. Det är dock viktigt att EU:s agerande inte bidrar till att eskalera en eventuell konflikt. Samtidigt behöver företag förbereda sig på en svårare tid och ökade kostnader. Vi kan bara hoppas att det blir det minst handelshindrande scenariot.