Debatt

Ett hot mot folkhälsan att tillgången till rehabilitering inte är likvärdig över hela landet

Omställningen till nära vård kräver insatser för en stärkt och jämlik kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen behöver säkerställa att varje svensk kommun har en medicinskt ansvarig för rehabilitering, skriver Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter, och Cecilia Winberg, förbundsordförande Fysioterapeuterna.

Möjligheten till god rehabilitering är avgörande för människors hälsa.
Möjligheten till god rehabilitering är avgörande för människors hälsa.Foto: Janerik Henriksson/TT
Ida Kåhlin
Cecilia Winberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Uppdraget som medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) regleras i dag i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30, 11 kap § 4) och innefattar bland annat att tillse att kommunen erbjuder en säker och ändamålsenlig rehabilitering av god kvalitet, samt att driva utveckling och förbättring av rehabiliteringsområdet. Då MAR enligt nuvarande lydelse i HSL är valfritt är situationen inte likvärdig över landet. Även om det skett en omfattande ökning de senaste åren är det fortfarande bara drygt 40 procent av landets 290 kommuner som har en MAR.

Stärk rehabiliteringsarbetet

I juni 2021 beslutade Sveriges riksdag att rikta en uppmaning till den dåvarande regeringen om att se över förutsättningar och möjligheter för att varje kommun ska kunna ha tillgång till en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Regeringen hänvisade till den då pågående så kallade äldreomsorgslagsutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande i juni 2022.

Vi anser att inrättandet av funktionen MAR i landets alla kommuner är en förutsättning för genomförandet av omställningen till nära vård och det ökade fokus på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser som detta kräver. 

Utredningen lyfter i sitt slutbetänkande behovet av att stärka det hälsofrämjande, preventiva och rehabiliterande perspektivet men tyvärr ser vi att utredningen inte lämnar förslag som ger förutsättningar för de förändringar som krävs för att vi ska nå jämlika hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser av god kvalitet.

Även om rehabiliteringsarbetet kan komma att stärkas i de kommuner som i dag saknar MAR, ser vi att utredningens förslag riskerar att medföra en degradering av rehabiliteringsfrågorna. Detta då MAR-funktionen, som i utredningen döpts om till kvalitetsansvarig för rehabilitering, föreslås placeras på vårdgivarnivå. Det riskerar medföra att MAR:en tappar sin strategiska och granskande funktion.

Öka samverkan med regionerna

Vi anser att MAR bör kvarstå som begrepp. Allt fler kommuner har de senaste åren valt att anställa en MAR, och pandemin har ytterligare bidragit till en tydlighet kring vad en MAR kan bidra med i verksamheten.

Vi anser att inrättandet av funktionen MAR i landets alla kommuner är en förutsättning för genomförandet av omställningen till nära vård och det ökade fokus på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser som detta kräver.

Vi anser också att MAR bör ha en dedikerad ledningsfunktion för rehabilitering på huvudmannanivå med förutsättningar att strategiskt och långsiktigt utveckla och förbättra tillgång till och kvalitet på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt och insatser. Det skulle bidra till en ökad kommunal samverkan med regionerna och rehabiliteringsfrågorna skulle på ett mer strategiskt sätt få plats inom organisationen.

Vi anser att beslut i frågan bör fattas skyndsamt och utan att invänta den ytterligare utredning kring läkarkompetens inom kommunerna som omskrivs i Tidöavtalet. Vi har i dagarna tillskrivit regeringen för att tydliggöra betydelsen av att arbetet med att säkerställa att varje svensk kommun har en medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, behöver påskyndas. Vi ser fram mot fortsatt dialog i frågan.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00