En outnyttjad kraft: Det nordiska samarbetets roll i försvarsplaneringen

Geopolitiska spänningar och skiften i Nordens närområde har fört upp samhällssäkerhet, beredskap och resiliens överst på agendan i de nordiska länderna. Anslagen till preventiva och förmågehöjande åtgärder både inom militär och civil beredskap, liksom i resten av samhället, har ökat kraftigt och kommer att ligga kvar på en hög nivå inom överskådlig tid.

Säkerhetsläget kräver nya sätt att tänka

Att utvecklingen, oavsett avsändare, beskrivs i termer av kroniska kriser, polykriser och hybridhot gör att vi förstår att dessa kriser inte tar hänsyn till nationella gränser, att de träffar flera sektorer i samhället, och gör den traditionella indelningen mellan civil och militär beredskap allt mindre relevant. Detta återspeglas bland annat i EU:s beredskapsunion och i NATO:s sju grundläggande krav på civil beredskap.

Inom frågor som rör samhällssäkerhet och framförallt resiliens är samarbetet hittills en undervärderad arena

Samtidigt behöver vi påminna oss om att beredskapsförmåga och resiliens inte endast byggs av myndigheter med utpekat ansvar, utan av samhället i stort, på alla nivåer, inom alla sektorer och av alla individer.

Norden utgör, med vår långa gräns mot Ryssland och våra stora landinnehav i Arktis, ett nav i det säkerhetspolitiska området i Europa, vilket gör att ett brett fokus på säkerhet och resiliens på alla nivåer i samhället är särskilt påkallat. Som världens 10-12:e största ekonomi sett till BNP är Norden en stor aktör som skulle kunna agera för att ta ett gemensamt nordiskt ansvar för dessa frågor som nu står högt på beslutsagendan hos nordiska nationella regeringar.

En outnyttjad potential

Genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet finns decennier av mogen samverkan på både parlamentarisk- och regeringsnivå. Men inom frågor som rör samhällssäkerhet och framför allt resiliens är samarbetet hittills en undervärderad arena. Och just inom samhällssäkerhet finns stora samordningsvinster, vilka inte uppnås enbart genom samverkan inom EU, därför att de nordiska länderna liknar varandra och har ett välutvecklat samarbete.

Nordiska ministerrådet är inte utpekat som samarbetsarena inom beredskap och samhällssäkerhet, om man med detta endast avser militär och civil beredskap i smal mening. För dessa ändamål finns andra utpekade gränssnitt, exempelvis Nordefco inom försvarssamverkan och Haga-samarbetet för beredskapsmyndigheterna.

Om perspektivet är nordiskt i stället för nationellt kan man snabbare hitta innovativa och målinriktade lösningar

Men om vi tänker bredare och inser att samhällelig motståndskraft byggs inom skola, arbetsmarknad, forskning, juridik, näringsliv, energi- och livsmedelssektorerna med flera, så har Nordiska ministerrådet en träffyta i de nordiska samhällena som få aktörer kan drömma om, med starka kopplingar till både politisk styrning, näringsliv, civilsamhälle, akademi och forskarsamhälle samt frivilligorganisationer.

Vi vinner tillsammans – om vi samarbetar

Många av de utmaningar som de nordiska länderna står inför inom samhällssäkerhet kan lösas snabbare och effektivare genom nordisk samverkan, särskilt då åtgärderna kostar skattemedel som omprioriteras från andra sektorer.

Om perspektivet är nordiskt i stället för nationellt kan man snabbare hitta innovativa och målinriktade lösningar på allt från försörjningssäkerhet av mat och mediciner till forskning, tillgång till råvaror och kompetenser. Vi vinner tillsammans.

På Nordiska ministerrådet har vi utpekat samhällssäkerhet som ett särskilt fokusområde som arbetar på tvärs av alla ministerråd. Att Nordiska ministerrådet spelar en viktig roll inom samhällssäkerhetsområdet i bred bemärkelse visas tydligt av alla de initiativ och pågående insatser som genomsyrar arbetsplaner och mötesagendor redan nu, och som dessutom sker helt inom Nordiska ministerrådets mandat.

Men oaktat dessa goda utgångspunkter talar Norden ännu inte med en samlad röst i frågor som rör samhällssäkerhet, beredskap och resiliens, trots frågans vikt och kostnad. Det borde vi! Här är det nordiska samarbetet en undervärderad tillgång.