Elva toppolitiker: Förebygg att personer med olämpliga motiv får inflytande

DEBATT. Debatten om kriminella klanbaserade gruppers påverkan på politiken får inte leda till misstro mot politiker med utländsk bakgrund. Därför bör partierna förebygga olämpligt inflytande, skriver 10 riksdagsledamöter och en tidigare talman.

Amineh Kakabaveh (-)
Riksdagsledamot
Annika Strandhäll (S)
Riksdagsledamot
Désirée Pethrus (KD)
Riksdagsledamot
Niels Paarup-Petersen (C)
Riksdagsledamot
Gulan Avci (L)
Riksdagsledamot
Marta Obminska (M)
Riksdagsledamot
Carina Ohlsson (S)
Riksdagsledamot
Per Westerberg
Tidigare talman och riksdagsledamot (M)
Helena Vilhelmsson (C)
Riksdagsledamot
Arin Karapet (M)
Riksdagsledamot
Janine Alm Ericson (MP)
Riksdagsledamot


Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och våld i hederns namn har under tolv år träffats för att över partigränserna diskutera hur samhället kan utveckla kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Detta är en kamp som vänder sig mot hedersnormer, till exempel barn- och tvångsäktenskap, könsstympning, med mera.

Vi lyfter på olika sätt vad politiken kan göra för att få till stånd en förändring. På seminarier har vi lyft frågor om religiös och politisk radikalisering och hedersbrottslighetens koppling till gängkriminaliteten. Hedersvåld och gängvåld är olika uttryck för samma problem. Nu i dagarna har vi i riksdagen lagt en gemensam motion, över partigränserna, för att betona att dessa frågor kräver att vi arbetar gemensamt för en förändring.

En frihetskamp

När samhällets demokratiska institutioner eroderar så ersätts de av andra kollektiv och rättsordningar. Rättsstaten trängs undan av hedersnormer och sedvanerätt. Det kan handla om kriminella gäng som upprättar egna vägspärrar till ett område eller om de moralpoliser som tar sig rätten att kontrollera och trakassera flickor och kvinnor i svenska förorter. Den politiska och religiösa radikaliseringen understödjer hederskulturens kyskhets- och oskuldsideal.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) innebär alltid en kränkning av den enskildes grundlagsstadgade fri- och rättigheter. Kampen mot hedersförtrycket är därför en frihetskamp som borde vara angelägen för alla rörelser, organisationer och partier som vill stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Den kollektiva sidan

Ett utmärkande särdrag för hedersbrottsligheten är att den ofta är kollektivt sanktionerad. I den handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer som regeringen antog 2007 (Skrivelse 2007/08:39) framhålls denna kollektiva sida av hedersförtrycket:

”När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. […] Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor.”

Samarbete över partigränser

I riksdagen har det ofta funnits en bred uppslutning om att skärpa lagstiftningen på HRV-området. Det förbud mot kvinnlig könsstympning som 1982 infördes i Sverige hade föregåtts av en riksdagsmotion som undertecknats av en kvinna från alla riksdagspartier (Motion 1979/80:1191). Denna politiska samsyn har på senare år lett fram till nya straffbestämmelser om äktenskapstvång, vilseledande till äktenskapsresa och barnäktenskapsbrott.

Sedan 1 juli 2020 är det också tydliggjort i brottsbalken att hedersmotiv alltid ska vara en försvårande omständighet vid domstolarnas straffutmätning. Det har nu också blivit möjligt att införa utreseförbud till skydd för minderåriga som riskerar att föras ut ur landet för att giftas bort eller könsstympas.

Polis- och åklagarväsendet har under det senaste decenniet skaffat sig djupare kunskap om hedersnormer och hedersrelaterad brottslighet. Hedersbrotten är ofta sanktionerade av målsägarens omedelbara närhet och har inte sällan internationella förgreningar. Hedersrelaterad brottslighet är på detta sätt också en internationellt organiserad kriminalitet. Detta har inte svenska myndigheter alltid varit förberedda på.

I en gemensam riksdagsmotion har vi i det tvärpolitiska nätverket enat oss om förslag på nödvändig myndighetssamordning i kampen mot det hedersrelaterade våldet.

Förslag på nytt uppdrag

Nuvarande justitiekanslern Mari Heidenborg betonade i utredningen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69) att kampen mot hedersbrottsligheten kräver mer myndighetssamordning. I slutbetänkandet argumenterades för betydelsen av att ”undersöka om en permanent ordning med tjänstemän specialiserade inom frågor om bland annat barn- och tvångsäktenskap men även könsstympning (motsvarande de norska integreringsrådgivarna) bör införas inom utrikesförvaltningen.”

I utredningen gavs också förslag om att regeringen borde ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla socialtjänsternas möjligheter att samverka effektivt med bland annat utrikesförvaltningen och ta fram metodstöd för hanteringen av dessa ärenden.

Krävs ytterligare forskning

Om segregationen ökar i ett samhälle riskerar parallella skuggsamhällen att växa fram. På senare tid har frågan om släkt- eller klanbaserade nätverk diskuterats livligt i den kriminalpolitiska debatten. Författaren Johanna Bäckström Lerneby har i sin bok Familjen beskrivit hur en kriminell släkt i Göteborg närmast intagit stadsdelen. I Försvarshögskolans antologi Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället (red. Henrik Häggström och Hans Brun) från 2019 belyses kopplingarna mellan hederskultur, radikalisering och organiserad brottslighet.

Kopplingar mellan hedersförtryck och klanstrukturer görs även i förarbetena till den nyligen införda straffskärpningsgrunden för brott som utförts med ett motiv om att ”bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder” (BrB kap 29 § 2 punkt 10). I förarbetet till denna bestämmelse betonas att den hedersrelaterade brottsligheten ofta är knuten till ”etniska, kulturella eller religiösa grupperingar som i formell mening inte knyts samman genom familje- eller släktband men vilkas medlemmar betraktar varandra som familj eller släkt, till exempel klaner”.

Det är en samhällelig angelägenhet med ytterligare forskning som kartlägger sambandet mellan hedersrelaterad brottslighet, extremism och gängkriminalitet. I vår gemensamma motion reser vi krav på ytterligare forskning om sambandet mellan hederskultur, radikalisering och gängkriminalitet.

Förebygg olämplig påverkan på politiken

I en intervju för Sveriges radios lördagsintervju den 5 september 2020 förklarade Mats Löfving – chef för polisens nationella operativa avdelning (NOA) – att klan- och släktbaserad brottslighet har förgreningar in i det lokala och nationella beslutsfattandet.

Den nödvändiga debatten om kriminella klanbaserade grupperingars påverkan på det politiska systemet får inte leda till en ökad misstänksamhet mot politiker med utländsk bakgrund. Vi motionärer är väl medvetna om att det är politiker med rötter i andra länder som löper störst risk att misstänkliggöras för att ha kopplingar till klanröstning. För att undvika sådan misstänksamhet borde det vara angeläget för partierna att ha ett utvecklat internt arbete för att förebygga att personer med olämpliga motiv får inflytande i partiorganisationen. I vårt nätverk har vi diskuterat möjligheten för partierna att inför nästa val enas om gemensamt förhållningssätt.

Hedersbrottslighet och gängkriminalitet är organiserad brottslighet som ställer krav på den demokratiska rättsstaten om mer myndighetssamverkan och partiöverskridande samarbete.

Beslutskedja: Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv

9/3
2017
5/12
2017
8/3
2018
31/5
2018
28/8
2018
29/8
2018
13/11
2018
21/11
2018
8/3
2019
28/5
2019
2/7
2019
6/2
2020
24/3
2020
31/3
2020
9/4
2020
14/5
2020
18/5
2020
27/5
2020
11/10
2020

Forrige artikel KDU: Kristdemokraterna måste lämna snuset och ölen i fred KDU: Kristdemokraterna måste lämna snuset och ölen i fred Næste artikel MSC: Världens hav i nödläge – inte läge för käbbel MSC: Världens hav i nödläge – inte läge för käbbel
Överblick: Fler regioner får restriktioner och bensinpriset kan höjas

Överblick: Fler regioner får restriktioner och bensinpriset kan höjas

ÖVERBLICK. Stockholms region har hyrt in konsulter för 27 miljoner kronor trots sparkrav. Nooshi Dadgostar (V) är beredd att fälla regeringen och Trafikverket varnar för höjda bensinpriser. Blekinge region kan få lokala restriktioner i dag. Läs Altingets överblick.