Dumsnålt av regeringen att strypa studentinflytandet

Heike Erkers, Rabaab Mona Ali och Laila Abdallah
ordförande, studentråd respektive utredningschef Akademikerförbundet SSR
Regeringen planerar i budgeten för nästa år en nedskärning av statsbidraget till studentkårerna från 55 till 35 miljoner kronor, det är inte bara en budgetteknisk detalj. Det är ett direkt hot mot studenternas möjligheter att organisera sig, påverka sin utbildning och bygga det demokratiska ledarskap som Sverige behöver.
Riskerar försämra utbildningens kvalitet
För 15 år sedan avskaffades det obligatoriska i att vara med i studentkåren när du studerar på högskola eller universitet. Då beslutade riksdagen att införa ett stöd till varje lärosäte för att säkerställa att studenterna har inflytande över sin utbildning. Systemet har utvärderats av staten och konstaterats vara underfinansierat för att säkerställa studenternas inflytande.
I studentpolitiken lär sig unga människor att förhandla, ställa krav och ta ansvar
Sedan kårobligatoriet avskaffades har det statliga stödet varit livlinan som gör studentinflytandet möjligt. Att nu strypa resurserna riskerar att montera ned en av högskolans grundpelare: det lagstadgade inflytandet för studenter.
Utan starka kårer får vi utbildningar som utvecklas utan studenternas röst och därmed utbildningar av sämre kvalitet. För oss som fackförbund för akademiker är detta en oroväckande utveckling.
Kårerna stärker demokratin
Studentkårerna är inte några fritidsklubbar. De är demokratiskt valda organ som representerar alla studenter. De fyller delar av det behov som vi fackförbund fyller på arbetsmarknaden. Studentkårernas uppdrag är att bevaka kvaliteten i utbildningarna, granska arbetsmiljön och stå upp för studenternas rättssäkerhet. Att minska stödet till kårerna är att försvaga Sveriges studenter.
Kårerna är också en demokratins plantskola. I studentpolitiken lär sig unga människor att förhandla, ställa krav och ta ansvar. Det är erfarenheter som bär långt ut i arbetslivet och ofta in i det fackliga engagemanget. Många av dagens fackliga och politiska företrädare har sin skolning just i studentkårerna. Att försvaga kårerna är därför att försvaga morgondagens demokratiska ledarskap.
Vi ser stora risker när ekonomin för kårerna försämras att färre engagerar sig under sin studenttid. Utbildningskvaliteten kommer att påverkas negativt om studenternas röster tystnar.
”En extremt liten besparing”
Som fackförbund vet vi att starka demokratiska strukturer är en garant för bättre villkor och rättvisa – på arbetsmarknaden såväl som i utbildningen. Studentkårerna är för universitet och högskola vad facket är för arbetslivet: den självständiga röst som vågar säga ifrån, ställa krav och bidra med lösningar.
Studentkårerna är för universitet och högskola vad facket är för arbetslivet: den självständiga röst som vågar säga ifrån
20 miljoner är en extremt liten besparing i en budget på över 1 500 miljarder och framstår som dumsnålt av regeringen. Studentdemokratin är i grunden en billig investering i ett öppet och demokratiskt Sverige.
Vi behöver skydda studentinflytandet och organiseringen för att garantera att studenterna aldrig tystas eller detaljstyrs av politiken eller av universiteten. Därför måste den akademiska friheten för högre utbildning skyddas i grundlaglagen.
Vi uppmanar regering och riksdag att tänka om. Sverige behöver fler starka röster, inte färre. Studenternas organisering är en investering i kvalitet, konkurrenskraft och demokrati. Vi förstår behovet av att i varje budget göra prioriteringar och besparingar men i detta fall har regeringen prioriterat fel.
Artikeln är skriven av
Heike Erkers, Rabaab Mona Ali och Laila Abdallah
ordförande, studentråd respektive utredningschef Akademikerförbundet SSR
Nämnda personer
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över













