Djurens rätt: När ska Kullgren göra något åt turbokycklingarna?

98 procent av alla kycklingar som föds upp i Sverige i dag är så kallade turbokycklingar. De växer så snabbt att de drabbas av hälsoproblem, smärta och till och med svårigheter att röra sig. 

Ett högt pris för billig kyckling

På bara 35 dagar har kycklingarna ökat sin kroppsvikt 50 gånger. Då har de nått målvikten på två kilo – och dödas. Deras föräldrar behöver däremot hållas vid liv lite till. Deras tid på jorden har nämligen ett större syfte än att hamna på några enskilda tallrikar: de ska säkerställa att svensk kycklingindustri, med de redan över 100 miljoner slaktade turbokycklingarna per år, fortsätter att öka takten.

Vi är många som med obehag minns de skakande bilderna på just avelskycklingar i SVT:s Uppdrag Granskning från den 1 november 2023. I avsnittet Kycklingens pris kastas ljus över denna sorgliga paradox som präglar deras hela existens. 

Den konstanta hungern leder till en frustration så stark att kycklingarna plockar varandras fjädrar, ibland leder hungern till ren kannibalism.

Trots att deras ras är designad för att växa så snabbt som möjligt, utsätts just föräldradjuren medvetet för svält. Till skillnad från vad som gäller för deras ungar, så behöver deras viktökning aktivt bromsas – i syfte att dämpa de oundvikliga hälsoproblem som i förlängningen leder till störningar i reproduktionen. Den konstanta hungern leder till en frustration så stark att kycklingarna plockar varandras fjädrar, ibland leder hungern till ren kannibalism.

Det systematiska lidandet fortsätter

”Min uppfattning är att det här förmodligen är det största djurskyddsproblemet vi har inom all djuruppfödning”, sade Per Jensen, professor i etologi, till Uppdrag Granskning. I samma program meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att han inte utesluter politiska initiativ efter avslöjandet. Nu har det gått två år sedan dess. Mandatperioden börjar närma sig sitt slut, och vi kan konstatera att Kullgren har haft fullt upp med annat. Konsekvensen för kycklingarna? Ingenting har förändrats, varken för föräldrarna eller ungarna. 

Med andra ord fortsätter lidandet. Häromveckan kunde vi återigen ta del av rapporter om det systematiska djurplågeri som de svenska turbokycklingarna utsätts för, och de omfattande brister som avfärdas som praxis. Branschen tycks inte visa någon insikt om behovet av förändring. Lantbrukarnas riksförbund kommenterar bilder på sjuka, plågade och döende kycklingar med att den svenska djuromsorgen fungerar ”väldigt väl” och att det behöver finnas tilltro till tillsynsmyndigheterna.

Kullgren utan handlingskraft

Nyckeln till lösningen måste därmed ligga i politisk handlingskraft, men när det är upp till bevis låter Sverige bli att agera. När EU-kommissionen frågade medlemsstaterna hur de har implementerat djurskyddslagstiftningen gällande avel för onaturligt snabb tillväxt hos kycklingar, svarade Sverige genom att skicka tillbaka frågan, och menade att det var EU:s sak att lösa. Kullgrens utlovade initiativrikedom gör sig extra påmind i skuggan av våra grannländers arbete med frågan, där både Danmark och Norge har gått före.

De svenska turbokycklingarnas situation borde vara vår tids största djurpolitiska fråga, ändå händer ingenting. Det håller inte för en nation som påstår sig vara världsbäst på djurskydd. 

När vi nu går in i valrörelsen vänder jag mig därför till de båda regeringsalternativen. Ni behöver sluta skjuta ifrån er ansvaret, och börja visa på ledarskap. Vem initierar utfasningen av den svenska extremaveln på kycklingar?