Det här är den mest avgörande kvalitetsfaktorn för god vård

Den 29 oktober öppnade möjligheten för alla invånare i Sverige att jämföra vårdcentraler via 1177. Det är ett lovvärt initiativ av SKR men det som jämförs måste spegla verklig vårdkvalitet – annars riskerar det att bli både vilseledande och skapa felaktiga incitament.

Kontinuiteten glöms bort

Utöver basfakta som öppettider och läge, kommer verktyget visa hur väl vårdcentralerna uppfyller vårdgarantin (medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal inom tre dagar) samt redovisa vissa data ut Nationella patientenkäten:

• Skulle du rekommendera vårdcentralen till någon annan?
• Hade personalen tillräcklig information om dina tidigare kontakter med vården?
• Blev du bemött med medkänsla och omsorg av personalen?
• Samordnar personalen på vårdcentralen dina kontakter med vården tillräckligt mycket?
• Fick du besöka vårdcentralen inom rimlig tid?

Det här är parametrar som är relevanta, om än inte oproblematiska. Den allvarligaste kritiken är dock att det nya verktyget saknar den absolut viktigaste kvalitetsfaktorn: kontinuitet. Forskning och statliga analyser, bland annat från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen och OECD, visar att kontinuitet med fast läkare är den faktor som starkast korrelerar med patientnöjdhet, kvalitet, lägre sjukhusinläggningar och effektivitet. Om kontinuitet inte syns i jämförelsetjänsten får patienten en förvanskad bild av vad som är ”bra vård”.

Kritiska faktorer osynliggörs

I december 2024 presenterade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporten Veta för att välja med förslag på utformning av en nationell jämförelsetjänst för primärvården. När man jämför den nya tjänsten med rapporten framgår tydliga brister. Vårdanalys menar att jämförelsetjänsten bör innehålla indikatorer som speglar både bemanning och kontinuitet.

I det nuvarande verktyget saknas helt indikatorer på antal listade per fast läkare, antal läkare per invånare, personaltäthet totalt (läkare, sjuksköterskor, psykologer, rehabpersonal) och det finns inget om kontinuitet, trots att det finns lättåtkomliga data om i SKR:s register Primärvårdskvalitet. Varför används inte dessa?

Bristen på mått för kontinuitet och bemanning riskerar att osynliggöra kritiska kvalitetsfaktorer. Den nya tjänsten riskerar dessutom att skapa felaktiga incitament för vårdcentralerna.

Regeringen och SKR har uttalat mål om ökad kontinuitet, men om verktyget i första hand mäter väntetider och patientnöjdhet styr det vårdcentralerna mot kortsiktiga lösningar, som drop-in och digitala kontakter, snarare än relationell vård. Verktyget riskerar också att stimulera en kultur med fler byten och därmed fragmentering av vården, i stället för att bidra till långsiktiga relationer och god vård.

Bristen på mått för kontinuitet och bemanning riskerar att osynliggöra kritiska kvalitetsfaktorer.

Staten får inte luta sig tillbaka

Ytterligare ett problem gäller vem som styr jämförelsetjänsten. I Vård- och omsorgsanalys rapport föreslogs att Socialstyrelsen tillsammans med E-hälsomyndigheten skulle ha ansvar för tjänsten. Det finns ett statligt uppdrag till E-hälsomyndigheten att arbeta med frågan, men ingen statlig överenskommelse som ger SKR uppdrag att genomföra den.

SKR:s plötsliga inträde skapar behov av tydlig statlig styrning och mandat för innehållet. Det måste säkerställas att indikatorer och data verkligen reflekterar primärvårdens kvalitetsförutsättningar – läkarkapacitet, kontinuitet och bemanning – och är i linje med statliga mål för vården, i stället för att snarast släta över de uppenbara brister som finns i svensk primärvård. Det duger inte att staten lutar sig tillbaka och anser att frågan om nationell jämförelsetjänst för primärvården är löst.

En jämförelsetjänst har potential att stärka valfriheten och driva kvalitet i primärvården, men bara om den mäter rätt saker. Kontinuitet och bemanning är avgörande faktorer som måste synliggöras. Annars riskerar tjänsten att driva mot fragmenterad vård och kortsiktiga lösningar, samtidigt som patienter får en missvisande bild av kvalitet. Rätt utformat och med tydlig ansvarsfördelning kan tjänsten bli ett verktyg för bättre vård och informerade val.