Det behövs fler förebyggande insatser för att få bukt med den psykiska ohälsan

I dagarna har regeringen presenterat nya satsningar med ett hälsofrämjande perspektiv. Ett exempel är införandet av ett fritidskort för barn och unga. Det är bra – men mer behövs för att stärka den psykiska hälsan och för att förebygga psykisk ohälsa.

Arbeta förebyggande

Alla vinner på att arbeta med tidiga, förebyggande och hälsofrämjande insatser. Enskilda slipper utveckla ohälsa och det lidande det innebär, vårdverksamheter kan arbeta på ett mindre akut sätt med mindre komplexa och svåra vårdbehov och samhället får lägre kostnader för vårdinsatser och sjukskrivningar.

Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet behöver ske parallellt på olika nivåer för att nå ut brett. Ett sätt att göra detta är genom insatser för att minska stigma kring psykisk ohälsa. Attityder påverkar folkhälsan och jämlikheten i samhället, vilket är varför folkhälsoarbetet delvis lutar sig mot diskrimineringslagen. Det är centralt att personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa får komma till tals för att vi effektivt ska kunna sprida kunskap och påverka fördomar.

De flesta av oss vet att vi bör äta nyttigt, röra på oss och sova regelbundet, men med psykisk ohälsa kan dessa saker bli nästintill omöjliga.

Ett annat sätt är genom generella insatser på gruppnivå. Folkhälsomyndigheten släppte 2021 sammanställningar kring kunskapsläget om effekterna av att lära barn i skolan om psykisk hälsa. NSPH, tillsammans med 15 andra expertorganisationer, står bakom uppropet Psykisk hälsa på schemat. Förra månaden publicerade vi en gemensam debattartikel om att införa just detta.

Inför psykisk hälsa på schemat

En undersökning gjord av Novus visar att åtta av tio svenskar håller med om att psykisk hälsa på schemat är viktigt, och till och med världshälsoorganisationen WHO rekommenderar detta särskilt som samhällsinsats. Lika självklart som det är att ha fysisk hälsa på schemat borde det vara att lära sig om sådant som stress, känslor och att be om stöd vid jobbiga tillfällen.

För personer som redan lever med psykisk ohälsa är det också nödvändigt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande gällande andra delar av hälsan. Personer med allvarlig psykisk sjukdom har en markant somatisk översjuklighet som kan förebyggas. Patienter behöver inte få höra vad de borde göra, utan kan behöva hjälp att börja med dessa vanor på ett tillgängligt och anpassat sätt.

De flesta av oss vet att vi bör äta nyttigt, röra på oss och sova regelbundet, men med psykisk ohälsa kan dessa saker bli nästintill omöjliga. Att ta hand om sin somatiska hälsa när man lever med depression, adhd eller ångestsyndrom kan se annorlunda ut än för genomsnittspersonen, så här behöver vården ta en mer stödjande roll. För personer inom psykiatrin blir sjukvårdens breda insatser ännu mer avgörande eftersom de tillfälligt eller långvarigt står utanför flera sammanhang och därmed inte nås av insatser genom exempelvis arbetsplats, skola eller fritidssyssla.

Prioritera hälsofrämjande insatser

Trots att målsättningarna och behoven ökar så konstaterar Vårdanalys, i rapporten ”Nära vård i sikte?”, att regioner inte avsätter mer medel för förebyggande och hälsofrämjande insatser i sina budgetar, och att patientdelaktigheten i arbetet är låg.

I framtiden hoppas vi att det förebyggande perspektivet och helhetssynen genomsyrar alla verksamheter och samtal i samhället. NSPH och brukarrörelsen kan bidra med den viktiga kompetens som kommer från egen erfarenhet av psykisk ohälsa, som behövs nu när samhället ska utvecklas i den förebyggande och hälsofrämjande riktningen.

Vi väntar nu på er – politiker i kommun, region och riksdag – för att gemensamt ta steg framåt. Psykisk hälsa är ett prioriterat område i Tidöavtalet, och ur ett etiskt såväl som ekonomiskt perspektiv har vi som samhälle inte råd att låta bli att prioritera det hälsofrämjande arbetet.