Det är statsbudgetarna i kris som blir milstolpar

ANALYS. Att en statsbudget i dessa tider innehåller stora satsningar som stavas miljarder snarare än miljoner höjer inga ögonbryn. Inte heller att statsskulden måste få växa när vi står mitt uppe i både en pandemi och tillhörande ekonomisk kris. Som alltid: Inget möjliggör fler "omöjliga" förändringar än en rejäl kris.

2010 lanserade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt det så kallade 5-miljarderstestet i en riksdagsdebatt. 5-miljarderstestet var inte ett test avsett att peka på motståndarens spenderbyxor och slöseri med skattemedel, vilket man kanske skulle kunna tro att en moderat statsminister skulle vilja anklaga socialdemokratin för. Nej, tvärtom syftade Reinfeldts egenkonstruerade "test" till att visa att oppositionsledaren Mona Sahlins politiska förslag var lättviktiga och utan reella möjligheter att göra skillnad. Så här lät det i riksdagen i januari 2010:

– Socialdemokraternas taktik är att prata om sina miljoner och dölja sina miljarder. För att visa det ska jag nu genomföra 5-miljarderstestet på socialdemokratins budget. Vilka enskilda budgetposter i dess budget är större än 5 miljarder?

”Satsningar” som bara uppgår till miljoner är inga satsningar, menade Reinfeldt i debatten i kammaren. Han gick igenom Socialdemokraternas olika satsningar och dömde ut dem då nästan ingen nådde upp till 5 miljarder.

Inget snåljåperi från regeringen i år

Det går förstås alltid att hitta mindre satsningar som uppgår till miljoner snarare än miljarder. Men just i år är troligen ett sämre år än på länge att leta efter snåljåperi från regeringen. När finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) lanserar budgeten på DN Debatt i dag lyser åtminstone ordet "miljoner" med sin frånvaro. Här är det uteslutande miljardsatsningar som befinns värda att lyfta fram.

Detta är nu inget som Andersson och Bolund nödvändigtvis jublar över. Att som regering tvingas till stora satsningar på grund av tuffa tider är aldrig lika kul som att driva fram dem av pur övertygelse – och med ekonomiskt utrymme. Liksom Stefan Löfven vid riksmötets öppnande påtalar Andersson och Bolund att Sverige före coronakrisen hade den "lägsta statsskulden sedan 1977". Det är såklart ett indirekt sätt att tala om att den där statsskulden kommer att se mycket annorlunda ut när vi väl har tagit oss ur coronakrisen.

Sista dödsstöten för "krona för krona"

10 år har gått sedan Reinfeldt slog 5-miljarderstestet i huvudet på Mona Sahlin. Ännu längre sedan han tog över efter Göran Persson.

Under den period då Alliansregeringen hade makten genomfördes flera stora omdiskuterade reformer av en typ som många menade var "omöjliga" att rulla tillbaka. Omöjligheten kunde ibland bestå av kostnaderna förenade med en återställning ansågs för tunga – som i uppstramningarna av sjukförsäkringar och a-kassa. Andra gånger ansågs återställare omöjligt på grund av det politiskt inopportuna i att till exempel ta bort ett jobbskatteavdrag när medborgarna väl vant sig vid det nya läget. Men omöjlighet är ett flexibelt begrepp i politiken. 

Alliansens reformperiod följdes upp med en finanskris i vilken dåvarande finansministern Anders Borg inskärpte en norm som på många sätt kan sägas ha varit ledande princip i Sverige ända sedan 90-talskrisen – principen om att satsningar skulle finansieras "krona för krona". Allt annat var oansvarig lättfärdighet. Den normen blev en effektiv stoppboll gentemot socialdemokratin, som också upprätthöll principen, åtminstone fram till flyktingkrisen.

Inget ekonomiskt utrymme = politiskt utrymme

Kriser är möjligheter, sägs det ju ofta. Krisen som ursäkt för olika typer av åtstramningar påtalas ofta, men man kan också föreställa sig motsatsen – att krisen ses som en genväg till en mer expansiv politik än man kanske hade haft möjlighet att göra i ett mer "normalt" politiskt läge.

Den möjligheten finns just nu. Att statsskulden ökar mitt i rasande pandemi har därför inte varit någon stor huvudvärk för regeringen hittills. Få förmaningar har hörts från oppositionen – snarare tvärtom. När vårändringsbudgeten landade i våras handlade synpunkterna mer om att regeringen var alltför försiktig än om motsatsen.

– Vi hade gärna sett att man gått längre, sade Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson då på en pressträff. Och hon fick medhåll från både V och SD.

För tio år sedan hade S och Mona Sahlin föga utrymme att genomföra någon "återställarpolitik", vare sig praktiskt eller retoriskt. Utrymmet rent ekonomiskt finns kanske inte heller i dag, men politiskt råder fri lejd. Således är det inte förvånande att en av Socialdemokraternas viktigaste frågor i budgetförhandlingarna har varit det som Magdalena Andersson i dag meddelar i Aftonbladet: att höjningen av a-kassan och lättnaderna i villkoren kring ersättningen blir kvar i två år.

Nya tider, nya normer?

Två år är lång tid. Kanske just så lång tid som krävs för att en reform ska bli sådär "omöjlig att rulla tillbaka"? I maj ansåg Riksgälden att det kan "ta upp till tio år efter coronakrisen att få ned Sveriges skuld till där den låg före", en beräkning som bedömdes optimistisk av professor Lars Calmfors. Regeringen ser nu mer optimistiskt på saken, men läget får nog anses svårbedömt ännu. 

Det kommer sannolikt att finnas många möjliga ursäkter framöver att permanenta diverse krisreformer, ersättningar och förstärkningar och låta dem slå rot. Det där med kriser som möjligheter må låta klyschigt, men klichéer blir klichéer av en anledning. Statsbudgetar diskuteras alltid flitigt, men det är statsbudgetarna i kris som blir de verkliga milstolparna. 

Nyligen lämnade Assar Lindbeck jordelivet. Tiden får utvisa vad som försvann med honom. Ingenting varar för evigt, inte ens det som permanentas eller anses omöjligt att rulla tillbaka. 

Forrige artikel Lätt att förstå Rödings val att lämna sandlådan runt högskoleprovet Lätt att förstå Rödings val att lämna sandlådan runt högskoleprovet Næste artikel Och vilken kris hanterar vi här då? Och vilken kris hanterar vi här då?
Förlossningsvård och covid-19:

Förlossningsvård och covid-19: "Kvinnor ligger ensamma"

FÖRLOSSNING. Enligt Barnmorskeförbundet lämnar många nyförlösta kvinnor sjukhusen för tidigt på grund av smittrisk och partnern får inte närvara under vårdbesök. Personalsituationen inom förlossningsvården är ansträngd, enligt Socialstyrelsen.

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

MYNDIGHETER. Kristdemokraterna vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten. "Det finns en stor kritik mot myndigheten" säger partiets miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson.