Regeringen spenderar som aldrig förr – oppositionen vill se ännu mer

Totalt innehåller budgeten satsningar på 107 miljarder. Mycket av det som presenterades på regeringens budgetpressträff var känt sedan tidigare, genom de extra ändringsbudgetar som regeringen lagt de senaste veckorna.

Jag skulle inte säga att pengarna är slut vid 350 miljarder.

Magdalena Andersson (S)
Finansminister

Den stora nyheten var att regeringen tar höjd för mångmiljardsatsningar framöver genom att föreslå att utgiftstaket höjs med 350 miljarder till totalt 1 742 miljarder. Det har aldrig tidigare hänt att en sittande regering har höjt utgiftstaket under en pågående mandatperiod. 

Vi hade gärna sett att man gått längre.

Elisabeth Svantesson (M)
Ekonomisk-politisk talesperson

Finansminister Magdalena Andersson (S) gör i dagsläget bedömningen att det kommer att räcka, men är inte främmande för att öka det ytterligare om det behövs.

Som jag bedömer det är det definitivt fullt hanterbart att öka på statsskulden med åtminstone 10 procent, kanske till och med så mycket som 20 procent av bruttonationalprodukten.

Oscar Sjöstedt (SD)
Ekonomisk-politisk talesperson

– Jag skulle inte säga att pengarna är slut vid 350 miljarder. Men det handlar om vad man tror i ett sådant läge om hur snabbt ekonomin återhämtar sig om det skulle bli ett väldigt utdraget krisförlopp, säger hon till Altinget och tillägger:

– Om man tror på en väldigt kraftig nedgång och en snabb uppgång har man större utrymme att göra saker här och nu än om man tror på ett krisförlopp som pågår under flera år. Då behöver man ju vara mer försiktig.

Oppositionen vill se mer

Inget bland oppositionspartierna är emot mångmiljardsatsningarna. Tvärtom tycker flera partier att regeringen tar i för lite.

– Vi hade gärna sett att man gått längre, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson på en pressträff.

Vänsterpartiet menar att regeringen de facto skär ned på välfärden eftersom regeringen bedömer att den offentliga konsumtionen i kommunsektorn kommer att minska framöver. Regeringen vill i vårändringsbudgeten ge 15 miljarder mer till kommuner och regioner. Men Vänsterpartiet tycker inte att det räcker för att kompensera konsumtionsbortfallet.

– Vi i Vänsterpartiet föreslog 25 miljarder i permanenta tillskott från och med i år. Vi tyckte att det behövdes för vi såg de nedskärningar som redan rullade fram, vi såg att skatteintäkterna vek och vi vet att vi skulle behöva förbättra kvalitén och möta demografin. Så det hade väl varit en rimlig summa kan jag tycka, säger Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson till Altinget.

Skulden skjuter i höjden

De 107 miljarderna i ökade utgifter tillsammans med minskade intäkter, framför allt från minskade skatteintäkter, gör att kostnaden för de offentliga finanserna blir 201 miljarder, enligt finansdepartementets prognos. Det finansieras främst genom en ökning av statsskulden.

I finansdepartements huvudprognos kommer maastrichtskulden (den konsoliderade skulden för stat, kommuner och regioner) att vara cirka 40 procent av BNP i år för att sedan falla till 38,3 procent av BNP året efter. Men i departements alternativscenario, med en sämre utveckling, kan den gå upp till 49 procent av BNP redan i år, för att sedan stiga ytterligare till 53 procent år 2021.

Oppositionen vill låna mycket

Båda scenarierna är rejält över det finanspolitiska ramverkets skuldankare på 35 procent av BNP och det närmar sig EU:s regler om att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP.

Men Sverigedemokraterna tycker att regeringen ska undvika “att snåla”.

– Som jag bedömer det är det definitivt fullt hanterbart att öka på statsskulden med åtminstone 10 procent, kanske till och med så mycket som 20 procent av bruttonationalprodukten, säger Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson, till SVT.

Elisabeth Svantesson vill inte i dag säga var hennes gräns går för hur hög skulden kan bli. Men hon är inte heller främmande för en rejäl ökning.

– 50 procent statsskuld är inte orimligt efter den värsta kris någon av oss har varit med om. Det är för tider som de här som vi ser till att ha starka statsfinanser.