Prenumerera
Annons
Debatt

Demokratin hotas när unga trängs bort

Ny forskning visar att gapet i valdeltagande mellan unga och äldre växer i Sverige. För att bryta den här utvecklingen behöver unga uppfatta politiken som en arena som tar deras problem och intressen på allvar, skriver debattörerna.
Ny forskning visar att gapet i valdeltagande mellan unga och äldre växer i Sverige. För att bryta den här utvecklingen behöver unga uppfatta politiken som en arena som tar deras problem och intressen på allvar, skriver debattörerna.Foto: Mikael Wallerstedt
12 september 2025 kl. 04:00

M

Statsvetare vid Uppsala Universitet

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Andelen unga i politiken minskar. År 2023 var de 12 procentenheter mindre bland de förtroendevalda i kommunerna än i befolkningen i stort. Unga är dessutom mer benägna än äldre att hoppa av sina uppdrag.

En fråga om legitimitet och inkludering

Att partierna misslyckas med att rekrytera unga till politiska uppdrag är ett problem med flera implikationer för demokratins hälsa. Om ungas röster inte finns med i politiskt beslutsfattande riskerar frågor som berör unga att bli nedprioriterade, och risken är att beslut fattas utan hänsyn till ungas intressen och perspektiv. Dessutom är chansen att prova på politiska uppdrag i en ung ålder ofta ett bra sätt att nära ett långsiktigt politiskt engagemang.

Avsaknaden av unga bland förtroendevalda förstärker bilden av att politiken inte är en plats för unga.

Ungas underrepresentation har också betydelse för legitimiteten i det politiska systemet och de ungas upplevda inkludering i samhället. Avsaknaden av unga bland förtroendevalda förstärker bilden av att politiken inte är en plats för unga. Detta kan ytterligare fördjupa klyftan mellan unga och äldre i politiskt intresse och deltagande.

Ny forskning visar att gapet i valdeltagande mellan unga och äldre växer i Sverige. För att bryta den här utvecklingen behöver unga uppfatta politiken som en arena som tar deras problem och intressen på allvar, och att se personer i deras egen livssituation representerade i politiska rum är en viktig del i detta.

Ungdomsförbunden växer 

Det finns också mycket positivt att säga om ungas politiska engagemang i Sverige. Enligt SCB är unga och äldre numera medlemmar av politiska partier i lika stor utsträckning. Svenska politiska partier har en tradition av starka och aktiva ungdoms- och studentförbund som ges inflytande över politikutveckling och valberedning och ungas benägenhet att engagera sig i dessa förbund har en uppåtgående trend.

Unga politiker är mer utsatta för hot och hat, och är mer benägna att överväga att lämna sina uppdrag av det skälet.

Fem av de åtta riksdagspartierna har informella riktlinjer som ska främja rekryteringen av unga kandidater till förtroendevalda uppdrag. Vår egen forskning om svenska valberedare visar att det finns en efterfrågan på unga kandidater, både på lokal- och nationell nivå.

Är då problemet att för få unga ställer upp och kandiderar till politiska uppdrag? Här visar vår egen och andras forskning på att förutsättningarna unga politiker möter sticker ut i negativ bemärkelse i flera avseenden jämfört med äldre kollegor.

Större hotbild mot unga

Unga politiker är mer utsatta för hot och hat, och är mer benägna att överväga att lämna sina uppdrag av det skälet.

Kraven på unga kvinnliga politiker upplevs som orimligt höga och svåra att leva upp till. Detta kan leda till minskad politisk ambition och tidigare avhopp.

Unga riksdagsledamöter upplever sina möjligheter att påverka partiets ställningstaganden som mer begränsade, även om vi bara jämför nya ledamöter. Det verkar som att synpunkter från unga inte ges samma vikt i interna debatter, vilket kan dämpa viljan att fortsätta inom politiken.

Unga politiskt engagerade påverkas av att deras förebilder hoppar av sina uppdrag, förmodligen starkt av att se föregångare utsättas för hot och trakasserier. I det långa loppet kan detta leda till att för få unga vill ställa upp i val, även om det finns gott om medlemmar i ungdomsförbunden.

För att förbättra ungas politiska representation föreslår vi:

  • De politiska partierna bör införa tydligare kvoter för unga. Vår egen såväl som andras statsvetenskapliga forskning visar att ungas representation ökar när partierna reserverar platser för unga kandidater. Svagare rekommendationer utan tydliga målsättningar är dock mindre effektiva.
  • Ge ungdomsförbunden större inflytande över nomineringsprocesser. Valberedare behöver nätverk bland lämpliga unga kandidater.
  • Motverka informella makthierarkier som gör att unga har svårare att få inflytande över politiken och informella normer som skapar orimliga krav på unga kvinnor i politiken.
  • Tydligare policies mot hot och hat mot politiker. Unga utsätts i betydligt högre utsträckning och påverkas dessutom mer än sina äldre kolleger. För att säkra tillväxten behöver unga politiker tydlig stöttning.

Artikeln är skriven av

M

Michal Grahn och Sandra Håkansson

Statsvetare vid Uppsala Universitet

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026