Debatt: Regeringens åtta krispaket visar på bristande kompetens

Är det någon som tror att Regeringskansliet skulle ta över vården av de coronasmittade? Svaret är nej. Men, när det gäller att hjälpa landets företagare så tror Regeringskansliet att man har både erfarenhet och tillräcklig kompetens. Är inte detta märkligt?

"Prat hjälper inte"

I andra länder tar regeringarna in sakkunskapen när stödpaket utformas. Men inte i Sverige. Därför har det blivit fel och stora fördröjningar i Sverige.

När regeringen får ta emot denna kritik säger man: Vi pratar med näringslivet. Men prat hjälper inte, det hjälper inte att samtala. Man måste involvera de som kan och lita på deras omdöme när stödsystem utarbetas. Sedan kan det vara en politisk avvägning hur stort stödet bör vara, och detta bör knytas till den effekt man vill uppnå.

Att förstå är avgörande

Finansdepartementet har i dag 52 disputerade nationalekonomer, men har några av medarbetarna på finansen arbetat på företag? Det finns nog en och annan som haft sommarjobb eller som praktiserat i näringslivet, men det ger knappast tillräcklig kompetens för att förstå hur ett företag fungerar. Att förstå vilka stöd företagen behöver för att överleva och hur dessa stöd kan användas är avgörande för att det ska bli rätt.

Gäller inte nu

Jämför med grannstaterna Danmark och Norge. De fick sina stödpaket den 19 respektive 27 mars. Sedan kunde företagen börja hämta ut pengar i mitten på april. Motsvarande stöd i Sverige – det sjunde krispaketet – offentliggjorde regeringen på Valborgsmässoafton, mer än en månad efter att våra nordiska grannar fått sina stöd på plats.

Och det stödpaket som presenterades den 30 april saknar fortfarande regelverk. Och det hemska med det nya stödpaketet – omställningsstödet, som det kallas, är att det inte gäller här och nu, utan då och sedan. Stödet gäller retroaktivt för mars och april och utbetalning sker i juli månad. Vad ska alla tusentals förtvivlade företagare leva på under tiden? Och hur ska de göra i maj och juni? Kommer något nytt stöd eller vad kan man sluta sig till?

Hade regeringen utarbetat ett stöd tillsammans med näringslivet hade stödet sett helt annorlunda ut. Och man hade inte bara givit ett komplicerat stöd för den gångna tiden, utan givetvis också tagit in de kommande månaderna. Sedan är det klart att det omställningsstöd som nu ska utgå för mars-april är mycket bättre än ingenting alls.

Misslyckade åtgärder

Nu två exempel på hur illa företagsstöden är utformade:

• Den 25 mars – i krispaket tre – meddelade Magdalena Andersson (S) att en företagsakut skulle inrättas för att mindre och medelstora företag skulle få lån. Staten skulle ge en garanti på 70 procent av lånet. Den 3 april öppnade Riksgälden, som hanterar lånen, denna företagsakut.
  
  En månad senare redovisar Riksgälden att lån på tillsammans 189 miljoner beviljats. Det är mindre än två promille av de pengar som finns tillgängliga. En total flopp. Hade näringslivet haft ett inflytande skulle man avrått direkt från denna åtgärd. Företagen vill inte skuldsätta sig för att klara löpande underskott.
  
  
• Ännu tidigare – den 13 mars – utlovade Riksbanken att de svenska bankerna skulle få tillgång till 500 miljarder i likviditetsstöd, så att de kunde låna ut till behövande företag. Det är få banker som utnyttjat denna möjlighet – företagen är obenägna att låna. Och de som vill låna har ingen framgång i bankerna. Netto har 20 miljarder utnyttjats som likviditet – pengar som framför allt Swedbank lånat upp.

Vill inte ställa om

Nu säger regeringen att omsättningsstödet på 39 miljarder för mars och april ska vara ett omställningsstöd. Till vad ska företagen ställa om sin verksamhet? Företagen vill inte ta emot de 39 miljarderna för att ställa om sin befintliga verksamhet. De allra flesta vill fortsätta med den verksamhet som varit framgångsrik tidigare.

Det åttonde krispaketet visar ännu en gång på förvirringen i regeringens politik.