Därför borde du också älska torv

Vi älskar torv – och det borde du också göra. Det är en travesti på reportern som en gång intervjuade en lantbrukare efter en ovanligt god skörd. ”Nu är du väl nöjd?”, frågade reportern. Lantbrukaren svarade eftertänksamt: ”Jo, det är klart att jag är – och det borde du också vara.”

Missvisande bild av torven

Samhällsbygget handlar i grunden om förståelse för vad olika grupper bidrar med och hur värden skapas och fördelas. Det handlar inte bara om produkter, utan också om ansvar, inflytande och vem som äger besluten.

Torv är en av hörnstenarna i det svenska samhällsbygget. Den används som strö för att förbättra djurvälfärden, som odlingssubstrat för bland annat kryddor, sallader och grönsaker men även i mindre omfattning, cirka fem procent, för värme och elektricitet. Inget av detta är överflödigt. Tvärtom växer behoven: bättre djurvälfärd, ökad livsmedelsproduktion och en trygg inhemsk energiförsörjning. Trots detta ifrågasätts torvproduktionen.

Låt oss börja med klimatet. Det påstås ibland att utsläppen skulle motsvara dem från inrikesflyget. Det är en missvisande bild. Den siffran utgår från alla torvmarker i Sverige, cirka 20 procent av landytan, inte från den produktionens påverkan. De samlade utsläppen från torvtäkter och användning av odlingstorv uppgick till cirka 303 000 ton koldioxidekvivalenter 2024, motsvarande 0,6 procent av Sveriges totala utsläpp (SOU 2026:18). Den statliga odlingstorvsutredningen konstaterade nyligen att klimatpåverkan är så begränsad att den inte bedömdes motivera särskild beskattning.

Torv är svårt att ersätta

Ett annat återkommande påstående rör biologisk mångfald. Sverige har cirka 6,5 miljoner hektar torvmark. Historiskt har omkring två miljoner hektar dikats för jord- och skogsbruk. I dag sker torvproduktion på cirka 12 500 hektar vilket motsvarar runt 0,5 procent av den redan påverkade marken. Samtidigt skapas miljöer där fåglar och andra arter kan etablera sig, både under produktion och vid efterbehandling. I ett vidare perspektiv fortsätter torven dessutom att bildas och binda betydande mängder kol över tid. Tillväxten av torv är tio gånger högre än uttaget.

Torv är en av hörnstenarna i det svenska samhällsbygget

Det hävdas också att torv enkelt kan ersättas. Visst växer marknaden för alternativa produkter, och många inom vår bransch arbetar aktivt med att utveckla dem. Men torvens egenskaper är svåra att fullt ut efterlikna. När andra material används uppstår ofta praktiska problem: ökat behov av vatten och näring, ojämn odling och helt enkelt sämre resultat. Dessutom kan transporterna öka och produktionen blir både dyrare och mer energi- och resurskrävande. Torvfria substrat står i dag för en mycket liten del av marknaden, cirka tre procent.

Efterfrågan inom EU ökar

Torv är också en europeisk fråga. Eftersom 80 procent av Europas torvproduktion sker i Sverige, Finland och Baltikum, medan användningen finns i hela Europa, är politiska beslut i producentländerna avgörande. Efterfrågan inom EU väntas öka markant fram till 2050 inom en näring som levererar produkter med central betydelse för livsmedelsförsörjning och beredskap, och som sysselsätter omkring 750 000 människor. Hela EU är därför beroende av hur dessa länder väljer att hantera frågan.

Vi har bemött de vanligaste invändningarna. Kvarstår gör frågan om vad de aktörer som driver kritiken faktiskt vill uppnå. Det är inte vår uppgift att spekulera om motiv. Däremot kan vi konstatera att konsekvenserna av deras önskan går i en riktning som försvagar Sverige och Europa. Branschföreningen Svensk Torvs medlemmar står nu redo att bidra till ett stabilt och fungerande samhällsbygge. Det borde du också vara.