"Dags för ett elevperspektiv i skoldebatten"

DEBATT. Inkluderingsdebatten behöver breddas och diskrimineringsarbetet i skolan måste utgå från att det alltid kommer att finnas elever med funktionsnedsättningar i alla skolor, skriver ordföranden från tio olika funktionshindersorganisationer.

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
Lars Berge-Kleber, ordförande Afasiförbundet/Talknuten
Maritha Sedvallson, ordförande Astma- och Allergiförbundet
Ulla Adolfsson, ordförande Autism- och Aspergerförbundet
Bengt-Erik Johansson, ordförande Dyslexiförbundet
Björn Häll Kellerman, ordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade
Ann-Kristin Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention
Linus Forsberg, ordförande Riksorganisationen Unga med Synnedsättning (US)
Jimmie Trevett, ordförande RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa
Monica Ekdahl, ordförande Stamningsförbundet


Inkludering har blivit ett slagträ i den politiska debatten om funktionsrättsfrågor i skolan. Men vad görs för att lyssna på de elever med funktionsnedsättning som inte har en fungerande skolgång?

Utveckla det riktade arbetet

Det finns en ganska stor enighet om att skolan behöver utveckla sitt arbete riktat till elever med funktionsnedsättning. Forskare, myndigheter och funktionsrättsrörelsen har i en rad rapporter och debattartiklar belyst problem med mögel och allergener i skollokaler, intryckskänslighet/kognitiva och perceptuella svårigheter som förstärks i dåligt anpassade lokaler och stora barngrupper, ramper som inte byggs, att många elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism, ADHD, språkstörning samt dyslexi har svårt att uppnå kunskapskraven och går ut grundskolan med ofullständiga betyg.

Medlemskontakter och undersökningar i funktionshindersrörelsen visar att problematisk skolfrånvaro ökar dramatiskt bland elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Psykisk ohälsa bland elever blir allt vanligare.

Lyft fram elever, lärare och skolledare

Så hur hittar vi de långsiktiga lösningarna? Svaren har skiftat, inte minst när politiker ger sin version av dem. Några sätter likhetstecken mellan integrering av alla elever i den vanliga skolan med inkludering. De menar att inkluderingen har gått för långt. Andra lyfter fram att arbetet med inkludering knappt har inletts. Debatten blir med det väldigt teoretisk och långt ifrån en praktik som lyfter och stödjer de elever med funktionsnedsättning som har stora svårigheter i skolan. Varken elever, lärare eller skolledare blir sedda i denna debatt.

Universell utformning

Funktionshindersrörelsen med flera har länge framfört att det krävs ett omfattande strukturellt arbete kring funktionsrättsfrågorna i skolan. Diskrimineringsarbetet i skolan måste utgå från att det alltid kommer att finnas elever med funktionsnedsättningar i alla skolor. Skolan måste ta avstamp i samhällsplanering, universell utformning (se faktaruta), med utgångspunkt i elevers förutsättningar. Universell utformning av skola och lärande (universal education) är nödvändig för många elever med funktionsnedsättning men gynnar alla elever.

Lyssna på berörda grupper

Precis som annat systematiskt arbete mot diskriminering krävs det att vi börjar lyssna aktivt på de grupper som berörs, här elever med funktionsnedsättning. Det görs alltför sällan. Funktionsrätt Sverige har drivit ett flertal projekt med och om barn och unga med olika funktionsnedsättningar som har visat på stora brister när det gäller både bemötande och delaktighet, exempelvis inom vården och skolan. De barn och unga som har varit experter i projekten har lyft fram tankar och åsikter som går stick i stäv med de praktiker som utformats för dem, aldrig med dem. Barnombudsmannens rapport Respekt (2015) visade på samma insikter.

Möjlighet till utveckling

Vi anser att det är dags för ett rejält omtag i den skolpolitiska debatten. Universell utformning och ett tydligt elevperspektiv måste bli en självklar förutsättning i alla skolor. Istället för att betrakta de elever som inte uppnår betyg eller har långvarig skolfrånvaro som enskilda problem måste deras erfarenheter lyftas som möjligheter att kunna utveckla hela skolans arbete med universell utformning.

Forrige artikel "Kunskap och samverkan minimerar drunkningsolyckorna" Næste artikel M: M: "Infeffektiva klimatåtgärder duger inte"