Dags att avsluta katt-och-råtta-leken, Sverige

I dag säljs nya cannabinoider öppet hos lokala tobakshandlare och nätbutiker. Med enkel kemi har de redan klassade substanserna modulerats så att de inte längre omfattas av narkotikalagstiftningen. Trots detta valde Narkotikautredningen att inte föreslå en så kallad generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser. Vi menar att regeringen bör landa i ett annat beslut.

Nya substanser på hyllorna 

Från och med den 16 januari är ytterligare ett antal nya psykoaktiva substanser narkotikaklassade och förbjudna att sälja och använda. De butiker som sålde substanserna hade strax innan dess ”passa på-pris” för att bli av med lagren innan förbudet trädde i kraft. Men redan samma dag som produkterna plockades ner från hyllorna lanserades nya, snarlika substanser – förpackade som godis, tabletter och behållare för vejpning.

Det blir en katt-och råtta-lek utan slut.

I dag finns en mängd opioider, stimulantia och hallucinogener som designats för att på olika sätt berusa – och samtidigt undgå narkotikaklassificering. Små förändringar i den kemiska strukturen gör att varje ny substans måste utredas och klassificeras. När cannabinoiden HHC narkotikaklassades sommaren 2023 kom istället HHCO och THCP och när dessa förbjöds i januari lanserades THCH och THCDJ. Samma typ av kemisk modulering sågs 2014-2017, då nya fentanylanaloger kontinuerligt dök upp på marknaden. Det blir en katt-och råtta-lek utan slut.

I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som utreder hur nya substanser ska klassificeras. Utifrån deras förslag tar regeringen beslut om de ska regleras som narkotika eller hälsofarlig vara. Under denna process kan substanserna säljas öppet och utan påföljder. Med namn som ”Magic sauce” och ”Fresh strawberry” lockas unga användare med produkter som utlovas vara mer potenta och ge ett bättre rus än tidigare substanser. Ofta marknadsförs de som ”laglig cannabis”, vilket normaliserar användning av cannabis hos nya målgrupper.

Ständigt ett steg efter 

Att lagstiftningen ständigt ligger ett steg efter är tydligt. Situationen delas av många länder i Europa, men flera av dem, däribland Norge och Danmark, har lyckats minska problemet genom generisk klassificering. Det innebär att hela substansgrupper med liknande kemisk sammansättning kan klassificeras som narkotika och därmed blir förbjudna.

I direktivet till Narkotikautredningen ingick att kartlägga erfarenheter från länder som infört en sådan klassificering. Trots att utredningen visar att merparten av länderna var övervägande positiva – inte minst Norge och Danmark – valde utredningen att inte lägga ett förslag om att införa detsamma i Sverige, då de menade att dagens system fungerar tillräckligt väl.

För att täppa till det glapp som uppstår mellan uppkomsten och regleringen av nya produkter, infördes 2011 den så kallade ”Förstörandelagen”. Lagen innebär att tull och polis kan beslagta substanser som kan antas användas för missbrukssyfte, i avvaktan på Folkhälsomyndighetens utredning och regeringens beslut. Det vill säga förhindra spridning av farliga substanser som är på väg att klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara. Men trots att lagen nu funnits på plats i 13 år syns ingen minskning av problemet, snarare tvärtom.

Nuvarande situation, med en i praktiken öppen drogförsäljning, är ohållbar. För att minska tillgängligheten, skydda unga från narkotikaanvändning och förhindra en normalisering av cannabis och andra droger krävs en lagstiftning som gör detta möjligt. Med goda erfarenheter från våra grannländer bör vi därför snarast utreda ett införande av generisk klassificering även i Sverige.