Dagens regler missgynnar de små idéburna skolorna

Det är näst intill omöjligt att få tillstånd att starta eller utöka en skola för idéburna huvudmän idag. Idéburna skolors riksförbund kräver en fördjupad analys av hur idéburna huvudmän påverkas av dagens tillståndsprocess.

Koncernskolorna blir fler

Av totalt 50 ansökningar fick inga idéburna icke-vinstdrivande huvudmän tillstånd att starta en ny skola år 2025, medan Skolinspektionen godkände ansökan från tre aktiebolag med koncerntillhörighet. Av 49 ansökningar för utökning av verksamheten godkändes 14 stycken, men endast två av dessa var idéburna.

Majoriteten av ansökningarna om nyetablering av fristående skolor fick avslag på grund av bristande elevunderlag. Andra orsaker var bland annat att utbildningen inte möter ungdomars efterfrågan, behov på arbetsmarknaden för gymnasieskolor, brist på ändamålsenliga lokaler och risk för negativa följder för elever eller kommunens skolorganisation, enligt Skolinspektionens rapport. Men Skolinspektionen skiljer tyvärr inte mellan idéburna och vinstdrivande aktörer i redovisningen av grunderna till avslagen, vilket skulle behövas för att skapa en djupare förståelse för varför den idéburna sektorn minskar.

75 000 kronor för att ansöka om tillstånd

Den idéburna sektorns andel minskar inom det nuvarande friskolesystemet och än syns ingen större förändring. Tvärtom! I delbetänkandet SOU 2025:37 om skärpta villkor för friskolesektorn finns flera förslag som syftar till att reglera de vinstutdelande skolföretagen, och de skadliga effekterna från vinstintresset. Men förslagen riskerar att drabba de icke-vinstdrivande skolorna ytterligare när dessa kommer behandlas under samma regelverk. Detta gäller framförallt krav på ekonomisk kapacitet. Små idéburna skolor har inga jättebelopp på banken. Överskott går tillbaka till verksamheten.

Svenska folket vill ha valfrihet, mångfald och samhällsnyttiga friskoleaktörer som inte delar ut vinst

De idéburna skolorna är ofta mindre föreningsdrivna skolor i små samhällen, såsom föräldrakooperativ eller byskolor, med allmännyttiga motiv. Tillståndsprocessen behöver därför differentieras beroende på huvudmannatyp, där civilsamhällets förutsättningar vad gäller ekonomisk kapacitet, finansiering och lokaler beaktas. Bara att ansöka om tillstånd kostar 75 000 kronor, vilket är en orimlig startbräda för små aktörer. Framförallt när Skolinspektionen inte ens utreder ansökan ordentligt.

Mia Elmér, vice ordförande i styrelsen Kiviks skola, berättar att Skolinspektionen endast gått på kommunens omdöme om avslag för deras idéburna skola i Simrishamn, utan att göra en helhetsbedömning. Detta trots att ansökan har en stark budget, tillräckligt elevunderlag och kompetent styrelse.

Reglerna gynnar de stora skolbolagen

Svenska folket vill ha valfrihet, mångfald och samhällsnyttiga friskoleaktörer som inte delar ut vinst. Men med nuvarande regler får vi bara fler stora skolbolag.

Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet vill 74 procent av svenska folket förbjuda vinster i skolan, medan endast 36 procent vill begränsa valfriheten. Förutom att idéburna aktörer bidrar med mångfald och samhällsnytta visar officiell statistik från Skolverket och Skolinspektionen att de idéburna både har högre lärartäthet och trygghet bland eleverna än de vinstutdelande. Samtidigt tar de stort regionalt ansvar i landsbygdskommuner.

Trots de mervärden som idéburna skolor medför, behandlas och prövas de idag på samma sätt som stora vinstutdelande skolkoncerner. Det är de idéburna friskolorna som realiserar friskolereformens ursprungliga syften. Men när regeringen försöker närma sig det svenska folkets syn och skärper villkoren för sektorn så är det de idéburna aktörerna som riskerar ta den största smällen.