Debatt

Concord: "Löftena om global utveckling måste hållas fullt ut"

DEBATT. En ny granskning visar att våra folkvalda – trots återkommande löften att bidra till en hållbar global utveckling, fattar beslut som riskerar att undergräva såväl hållbar utveckling som mänskliga rättigheter, skriver Concord Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030 och samstämmighet.

Den nya rapporten Barometern 2018 visar att mänskliga rättigheter och hållbarhet inte alltid prioriteras i de politiska besluten. Det behövs en samstämmig politik för att politikområdena inte ska motverka varandra, menar debattörerna och författarna bakom rapporten. 
Den nya rapporten Barometern 2018 visar att mänskliga rättigheter och hållbarhet inte alltid prioriteras i de politiska besluten. Det behövs en samstämmig politik för att politikområdena inte ska motverka varandra, menar debattörerna och författarna bakom rapporten. Foto: Pixabay
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Concord Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030 och samstämmighet

I 15 års tid har Sverige lovat att bidra till en hållbar utveckling globalt. Trots det fattar våra folkvalda ändå beslut som riskerar att undergräva mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Det visar en ny granskning gjord av ett tjugotal organisationer som inför valet uppmanar samtliga partier att hålla löftena om Sveriges politik för global utveckling.

Politikområden motverkar varandra

2003 antog Sveriges riksdag, med brett stöd, Sveriges p​olitik för g​lobal u​tveckling, PGU. Det betyder att politikerna åtagit sig att bidra till en hållbar utveckling globalt och att mänskliga rättigheter och
ett fattigdomsperspektiv ska prägla all politik. PGU säger också att de mänskliga rättigheterna och hållbarhet ska vägleda när det blir en intressekonflikt mellan politikområden. För att uppnå detta krävs att alla politikområden strävar åt samma håll och inte motverkar varandra – att politiken är samstämmig.

Motsatt riktning

Ser det ut så i verkligheten? Prioriteras mänskliga rättigheter och hållbarhet i de politiska besluten? Svaret är: Nej, inte alltid. Vår granskning visar att svensk politik verkar i rakt motsatt riktning på en rad områden. Rapporten Barometern 2018 som publiceras idag tar upp flera exempel där politiska beslut inte överensstämmer med PGU:

  • Sveriges nya regelverk för krigsmateriel garanterar inte att svensk vapenexport stoppas till
    icke-demokratier och andra länder som kränker mänskliga rättigheter.
  • Klimatpolitiken tar inte hänsyn till de ökande utsläpp utanför Sveriges gränser en ökad import av konsumtionsvaror till Sverige leder till.
  • Den tillfälliga asyllagstiftningen splittrar familjer och hindrar möjligheten till familjeåterförening.

Skyldighet och ansvar

Vi vill att politiker tänker om, utmanar status quo och tar ansvar för att driva en svensk politik som bidrar till en mer hållbar värld.

Vi menar att Sveriges politiker har en skyldighet och ett ansvar att agera. Exempelvis har den svenska regeringen har en skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna även i andra länder där svenska företag är verksamma. Men regeringen har hittills inte varit beredd att utreda möjligheten för en lagstiftning som innebär att svenska företag ska genomföra en riskanalys och åtgärdsplan som inkluderar en människorättsanalys.

"Utmana status quo"

Vi vill att politiker tänker om, utmanar status quo och tar ansvar för att driva en svensk politik som bidrar till en mer hållbar värld. Vi vill att politikerna tar Sveriges politik för global utveckling på allvar och i varje beslut strävar efter en globalt hållbar, fredlig och rättvis utveckling. Konkret innebär det att analysera hur ett beslut stärker eller motverkar förverkligandet av hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna.

Sveriges politiker har stora möjligheter att påverka och föra en politik för global utveckling som utmanar maktstrukturer och ger resultat. I Barometern 2018 ser vi flera exempel när det faktiskt sker. Det är till exempel positivt att Sverige fattat beslut om att införa offentliga register över företagens verkliga ägare, så kallade förmånstagare på nationell nivå. Det är ett steg för att motverka skatteflykt. Sverige har också tagit viktiga steg för att öka ambitionen i klimatpolitiken. I synnerhet genom införandet av det klimatpolitiska ramverket och ett internationellt sett ambitiöst mål för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige.

"En tid med stora utmaningar"

Utöver PGU har Sveriges regering inom ramen för FN skrivit under Agenda 2030 med 17 Globala mål för en hållbar utveckling. Agenda 2030 är ett ramverk för förändring som inger hopp och manar till handlingskraft i en tid med stora utmaningar.

Genom PGU och Agenda 2030 har Sverige åtagit sig att utforma en politik utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet - miljömässig, social och ekonomisk - och där ingen ska lämnas utanför.

Förnya löften

Vi uppmanar alla partier inför valet att förnya sina löften och lova att de ska:

  • Utveckla Sveriges politik för global utveckling som en förutsättning för att nå de Globala målen och utgå från de mänskliga rättigheterna och hållbarhet när intressekonflikter uppstår.
  • Skapa en tydlig ansvarsfördelning för samtliga ministrar och departement att säkra genomförandet av Agenda 2030 och PGU.
  • Säkerställa att genomförandet av Agenda 2030 och PGU får en bred parlamentarisk förankring.
  • Säkerställa finansiella resurser för genomförandet av Agenda 2030 genom att kraftfullt motverka kapital- och skatteflykt och arbeta för att stärka länders egna resursmobilisering.
  • Finansiera kunskapsbyggande och kunskapsspridning, folkbildning och forskning om globala komplexa utvecklingsfrågor och perspektiv.

"En global ledare"

Vi vill se ett Sverige som våga vara en global ledare för rättvisa och hållbar utveckling, som tar sig an intressekonflikter inom alla politikområden och som utgår från PGU och Agenda 2030 vid ibland svåra avväganden.

PGU:s styrka, med en bred parlamentarisk förankring, behövs för att skapa den långsiktighet hållbar utveckling kräver. Vi vill betona betydelsen av att alla politikområden strävar mot en hållbar, fredlig och rättvis utveckling globalt, en så kallad samstämmighet mellan olika politiska beslut, vilket i sin tur kräver bättre systematisk koordinering. Det är en förutsättning för att nå Agenda 2030 med de globala målen.

Undertecknande organisationer är medlemmar i Concord Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030 och samstämmighet. De är författare till rapporten Barometern 2018 och de politiska kraven inom valmanifestet #hjärtavärlden:

Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
p. Henrik Alberius, ordförande Caritas Sverige
Georg Andrén, generalsekreterare Diakonia
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen
Lisa Sjöblom, generalsekreterare Forum Syd
Maja Magnusson, verksamhetsledare FIAN Sverige
Silvia Ernhagen, vd Hungerprojektet
Ann Svensén, generalsekreterare Individuell människohjälp,
Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet,
Aron Wängborg, tf generalsekreterare KFUM Sverige
Petra Tötterman Andorff, tf generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Julia Qwist, ordförande Latinamerikagrupperna
Jenny Svanberg, senior Advisor Life and Peace Institute
Johan Lilja, direktor Läkarmissionen
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Alexander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet
Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Erik Lysén, internationell chef Svenska kyrkans internationella arbete
Anders Malmstigen, generalsekreterare Svenska missionsrådet
Kristina Henschen, kanslichef Union to Union
Anneli Rogeman, vd We Effect  
Henrik Brundin, vd Vi-skogen


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00