Debatt

Bristfällig hantering av skadestånd av JK

För gemene man är 840 000 kronor en oerhört stor summa pengar. Det är helt orimligt att så mycket pengar delas ut till en dömd brottsling utan ordentlig dokumentation, skriver Josefin Utas, Slöseriombudsmannen.

”Skattepengar ses alltmer som en oändlig resurs av folkvalda och tjänstemän.”
”Skattepengar ses alltmer som en oändlig resurs av folkvalda och tjänstemän.”Foto: Henrik Montgomery/TT
Josefin Utas
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Justitiekanslern (JK) har beviljat en våldtäktsdömd man 840 000 kronor i skadestånd. Anledningen var att han fått ett för hårt straff för sin ålder. Det framkom senare att han var yngre än man först hade trott. Skadeståndet har väckt starka reaktioner, av förklarliga skäl. Nu har det framkommit att det inte går att få ut underlaget till beräkningen av det höga ersättningsbeloppet. Detta är under all kritik.

Anteckningar kastades

Om våra gemensamma system resulterar i en användning av våra skattemedel som går stick i stäv mot allmänhetens moral, så behöver de förändras.

Justitiekanslern har försvarat det utdelade skadeståndet med att det var omöjligt att komma fram till något annat belopp. Att detta är resultatet av lagarna och den praxis som gäller. Om så är fallet måste det förstås vara möjligt för medborgarna att granska de resonemang som ledde fram till det. Det är det dock inte.

I en text i publikationen Kvartal den 22 september framgår att det inte finns någon offentlig handling att få ut där det framgår hur det stora skadeståndet till mannen beräknats. De ”minnesanteckningar” som har funnits i fallet har JK ansett vara arbetsmaterial och kastat i samband med att ärendet avslutades.

”Ska inte behöva uppstå misstankar”

Myndigheter i Sverige må ha en relativt fristående roll och ska inte styras direkt av regeringen, men det kan inte hindra att medborgarna får insyn i och tillgång till beslut och motiveringar till dessa. Det måste finnas processer hos myndigheterna som gör deras arbete transparent, möjligt att förstå och att granska för de som vill göra det.

För gemene man är 840 000 kronor en oerhört stor summa pengar. Det är helt orimligt att så mycket pengar delas ut till en enskild individ, som dessutom är en dömd brottsling, utan ordentlig dokumentation och förklaring till vilka överväganden som ligger bakom.

Det ska inte behöva uppstå misstankar om att myndigheter försöker mörka något eller har andra agendor än att verka i medborgarnas intresse och i enlighet med lagstiftningen. Tvärtom ska det vara tydligt vad besluten kommer sig av.

Enorma summor skattepengar

I en interpellationsdebatt i riksdagen om skadeståndet (2020/21:889) förklarade justitieminister Morgan Johansson (S) hur han ser på frågan. Han valde att fokusera på brottsoffrens ersättning snarare än de pengar som går till kriminella. Han anser att lösningen är att höja brottsoffrens ersättning. Nog för att det senare kan vara befogat, men faktum kvarstår i så fall: att brottsdömda kan få ut enorma summor av våra skattepengar, oavsett vilka brott de begått.

JK borde gå i bräschen

Skattepengar ses alltmer som en oändlig resurs av folkvalda och tjänstemän. Några hundra tusen hit eller dit spelar ingen roll när pengar växer på träd. Det kan inte fortsätta så här.

För dem som betalar in skattepengarna så har pengarna ett värde. Alla som verkar i offentlig verksamhet måste ta i beaktande att det inte är deras egna pengar de hanterar.

Om våra gemensamma system resulterar i en användning av våra skattemedel som går stick i stäv mot allmänhetens moral, så behöver de förändras. Då är transparens och tydlighet första steget. En myndighet som JK, som utövar tillsyn över andra myndigheter och deras tjänstemän, borde gå i bräschen för det snarare än motsatsen.

Nämnda personer

Morgan Johansson

Vice ordförande i utrikesutskottet (S)
Fil. kand i statsvetenskap (Lunds uni., 1993)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00