Bristen på veterinärer är ett hot mot svensk djurhälsa och smittskyddsberedskap

Det råder en allvarlig brist på veterinärer och djursjukskötare i Sverige. Personalbristen riskerar att leda till långa väntetider och försämrad tillgång till akut djursjukvård på kvällar och nätter.

Fler veterinärer behövs

Dessutom är svensk djursjukvård helt beroende av att veterinärer utbildas utomlands. År 2012–2021 hade hela sex av tio nylegitimerade veterinärer utbildning från ett annat land.

Bristen på veterinärer, och att svenska beslutsfattare förlitar sig på att andra länder ska utbilda våra veterinärer, är ett hot mot både djurhälsa och smittskyddsberedskap. Gröna arbetsgivare har länge påtalat att regeringen behöver besluta om fler utbildningsplatser på veterinärutbildningen.

En särskild forskningssatsning skulle stärka vår kunskap om allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan hota både djurs och människors hälsa.

I Sverige är det endast Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala som erbjuder veterinärprogrammet och djursjukskötarprogrammet. Föregående regering gav universitetet i uppdrag att utöka antalet platser på veterinärutbildningen från 100 till 145 studenter per år, och antalet studenter på djursjukskötarutbildningen från 100 till 115. Men det är långt ifrån tillräckligt.

För att möta efterfrågan krävs att antalet platser på veterinärutbildningen ökas till 250, och på djursjukskötarutbildningen till 160. Fler campus bör också få möjlighet att utbilda dessa yrkesgrupper. En sådan utbyggnad behöver gå hand i hand med direkta anslag på forskning inom veterinärmedicin och djurhälsa. Tyvärr saknades det förra veckan när regeringen presenterade den forskningspolitiska propositionen med satsningar på forskning och innovation.

Satsa mer på forskning

En stark och levande forskning är avgörande för utbildningskvaliteten inom alla akademiska utbildningar, och högkvalitativ forskning är central för att kunna bygga ut veterinärutbildningen i Sverige.

Ska antalet utbildningsplatser öka på SLU kommer det att kräva mer disputerad personal som kan arbeta med undervisningen. För att vara en attraktiv plats för disputerad personal måste högskolan kunna erbjuda tillräcklig forskningstid för medarbetarna. En särskild forskningssatsning skulle stärka vår kunskap om allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan hota både djurs och människors hälsa.

Gröna arbetsgivare och Svensk djursjukvård saknar satsningar på direkta anslag till forskning inom veterinärmedicin och djurhälsa från regeringen. Det främst utifrån tre anledningar:

1. Fler utbildade veterinärer. Ska antalet utbildningsplatser öka på SLU krävs tillräckligt med disputerad personal som kan arbeta med undervisningen. En satsning på veterinärmedicinsk forskning möjliggör en större ökning av antalet utbildningsplatser.
2. Bekämpning av smittsamma sjukdomar. En satsning på veterinärmedicinsk forskning skulle stärka möjligheterna att identifiera, förebygga och hantera epizootier och zoonoser. Det vill säga allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot djurs och människors hälsa och öka risken för sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor.
3. Stärkt djurhälsa. Forskning inom djurhälsa och veterinärmedicin bidrar till förbättrad kunskap om sjukdomsförebyggande åtgärder och effektiva behandlingsmetoder. Den kan förbättra djurhälsan både bland sällskapsdjur och lantbruksdjur.

Regeringen tog inte chansen

Det är beklagligt att regeringen inte tog tillfället i akt att satsa mer på forskning inom veterinärmedicin och djurhälsa. Sverige har en djursjukvård i världsklass. Det ska vi vara stolta över. Men för att behålla den höga kvaliteten behöver djursjukvården få rätt förutsättningar – för det är utbildad personal en av hörnstenarna.