Bristen på arbetsterapeuter är ett hot mot patientsäkerheten

Den omställning till god och nära vård som just nu pågår är en av de största förändringarna inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg i modern tid. Med en stark kommunal och regional primärvård som nav ska vi tillsammans utveckla arbetssätt som bättre möter de demografiska, ekonomiska och personella utmaningar som vi står inför. Svensk hälso- och sjukvård och omsorg ska bli mer effektiv, tillgänglig och personcentrerad.

Stor efterfrågan på arbetsterapeuter

En central del i omställningen är fokusförflyttningen mot mer hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Arbetsterapeuters kompetens är en avgörande pusselbit i detta, men den stora bristen på utbildade arbetsterapeuter är ett stort hot mot en utveckling i rätt riktning.

Redan i dag råder det en stor efterfrågan på arbetsterapeuter över hela landet, men i och med omställningen till god och nära vård kommer professionen att behövas och efterfrågas än mer. Det är förstås positivt att fler ser behovet och värdet av arbetsterapeuters kompetens, men statistik från Socialstyrelsen visar att tillgången till arbetsterapeuter har minskat i Sverige de senaste åren.

Antalet examinerade arbetsterapeuter har inte ökat i enlighet med de prognoser som länge funnits tillgängliga från exempelvis SCB och Arbetsförmedlingen. Antalet grundutbildningsplatser har snarare reducerats under en tioårsperiod, samtidigt som antalet pensionerade arbetsterapeuter ökat.

Sämre livskvalitet väntar för patienter

Vi står mitt i en allvarlig bristsituation som hotar patientsäkerheten. När arbetsterapeutens kompetens saknas i teamet riskerar personer som är i behov av professionens insatser inte få den hjälp de behöver och har rätt till. Det leder till minskad delaktighet i vardagens aktiviteter och sämre livskvalitet för både patienter och anhöriga, men också till ökade samhällskostnader.

Hälsoekonomiska studier visar att en investerad krona i arbetsterapeutiska insatser kan ge upp till fyra kronor tillbaka.

Baserat på tillgängliga prognoser har Sveriges arbetsterapeuter gjort bedömningen att antalet examinerade arbetsterapeuter behöver öka till 600 per år, en ökning med cirka 50 procent. För att säkra kvalitet, lärarkompetens och forskningsanknytning i utbildningen anser vi att ökningen av antalet examinerade arbetsterapeuter bör ske vid de nio lärosäten som idag utbildar arbetsterapeuter.

Att säkerställa att fler arbetsterapeuter utbildas är ett gemensamt ansvar. Som fack- och professionsförbund behöver Sveriges arbetsterapeuter arbeta kontinuerligt med att lyfta fram och synliggöra yrket för att öka intresset och antalet sökande till utbildningarna. Samtidigt behöver Sveriges lärosäten verka för att göra utbildningen mer attraktiv och tillgänglig samt bredda rekryteringen.

”En nationell angelägenhet”

Arbetsgivarna inom vård och omsorg har också en viktig roll i att aktivt arbeta med studentrekrytering genom riktade insatser och marknadsföring. Utöver detta behöver dock nationella politiker ta sitt ansvar genom att stärka styrningen och säkerställa att fler arbetsterapeuter examineras.

Hälsoekonomiska studier visar att en investerad krona i arbetsterapeutiska insatser kan ge upp till fyra kronor tillbaka. Den vinsten har Sverige inte råd att förlora. Att säkerställa att ett tillräckligt antal arbetsterapeuter utbildas är därmed en nationell angelägenhet.

Vi uppmanar därför ansvarigt statsråd, utbildningsminister Johan Pehrson (L) att införa ett statligt reglerat utbildningsuppdrag som skapar bättre förutsättningar för att trygga framtidens kompetensförsörjning. Han bör även tillföra lärosätena de ekonomiska resurser som krävs för att utbilda arbetsterapeuter i enlighet med samhällets behov.

Omställningen till god och nära vård är beroende av att det finns tillräckligt många arbetsterapeuter. Det är dags att den nationella politiken tar sitt ansvar för en Nära vård-säkrad kompetensförsörjning.