Barn med intellektuell funktionsnedsättning diskrimineras i skolan

Alla elever har rätt att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Skolans roll är att utbilda, vägleda och stötta elever att nå utbildningens mål. För många elever med intellektuell funktionsnedsättning ser verkligheten helt annorlunda ut.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har publicerat sin årsrapport Förekomst av diskriminering 2024. DO konstaterar att antalet anmälningar om diskriminering i skolan som har samband med funktionsnedsättning har ökat kraftigt, från 89 anmälningar år 2015 till 407 år 2023. Det är en ökning med över 400 procent på nio år, ett kraftigt underbetyg till skolan. Diskrimineringen består av bristande stöd och anpassningar, trakasserier och särskiljande av elever med funktionsnedsättning från andra elever.

Det är anmärkningsvärt att bristen på stöd förekommer även i anpassade skolor, vars utbildning är riktad specifikt mot elever med intellektuell funktionsnedsättning

DO nämner särskilt att elever med intellektuell funktionsnedsättning inte ges samma möjlighet till lärande och utveckling som andra elever. Detta stämmer överens med resultatet av FUB:s skolenkät, där en av fem föräldrar uppger att undervisningen ger deras barn dåliga möjligheter att få nya kunskaper och gå framåt i sitt lärande.  

24 av 30 skolor behövde utvecklas

Det är anmärkningsvärt att bristen på stöd förekommer även i anpassade skolor, vars utbildning är riktad specifikt mot elever med intellektuell funktionsnedsättning.

När Skolinspektionen granskade anpassade grundskolor år 2020 framkom att 24 av 30 skolor behövde utvecklas för att ge alla elever förutsättningar att nå så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. DO beskriver det som bristande tilltro till elevernas förmåga. Den bristande tilltron avspeglas också i det faktum att det saknas nationell statistik om måluppfyllelse i den anpassade skolan. Ingen ansvarig myndighet vet alltså hur undervisningen fungerar för elever i den anpassade skolan eller i vilken utsträckning de når kunskapskraven.

Något som sannolikt påverkar elevernas möjligheter att få stöd för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling i den anpassade skolan är den stora bristen på behöriga lärare inom skolformen. Endast 12 procent av lärarna i anpassad grundskola och 16 procent av lärarna i anpassad gymnasieskola har rätt behörighet. I en jämförelse med grundskolan, som har 72 procent behörighet, och gymnasieskolan, som har 84 procent, är glappet oerhört stort.

Trots att detta varit uppenbart sedan länge finns ingen hållbar plan för att lösa problemet.

FN har redan kritiserat Sverige

Bristande inkludering och skydd mot diskriminering leder till allvarliga konsekvenser för enskilda elever men också för samhället. Att särskilja elever med funktionsnedsättning riskerar att cementera fördomar och stereotypa föreställningar i och utanför skolan, hos både barn och vuxna.

FN har gett Sveriges regering allvarlig kritik med anledning av missgynnandet av elever med funktionsnedsättning, vilket strider mot både barnkonventionen och funktionsrättskonventionen. FUB och Rädda barnen kräver nu att regeringen tar sitt ansvar för att stoppa diskrimineringen av elever med intellektuell funktionsnedsättning. Detta bör ske genom att regeringen:

• Ger Skolverket i uppdrag att ta fram nationell statistik för att följa upp undervisningen i den anpassade skolan och hur den svarar mot elevernas behov.
• Utreder hur bristen på behöriga lärare i den anpassade skolan ska lösas.
• Arbetar systematiskt med att förhindra segregering och missgynnande i skolan.