"Att skattefinansiera delar av Postnords verksamhet är att slå in på fel väg"

SLUTREPLIK. Postnord har fortfarande en marknadsandel på 80 procent, en andel som dessutom ökar. Detta är ett tydligt bevis för att konkurrensen på den marknad som avreglerades för snart 30 år sedan inte fungerar, skriver Arena för framtidens distribution.

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund
Ravindra Parasnis
Vd, Grafiska företagen
Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)
Stefan Blomqvist
Vd, 21 Grams


Det pågår en debatt om hur framtidens postmarknad ska fungera. Det är en diskussion som kretsar kring krångliga tekniska regelfrågor. Postnord vill gärna att det ska vara just så – invecklat och svårbegripligt. Då kan de fortsätta att utan allt för mycket intresse från politiker och allmänhet trycka på för regelförändringar och subventioner som gynnar bolaget. Detta är orimligt.

Faktum är att den grundläggande frågeställningen är mycket enkel: bör framtidens postmarknad präglas av mer eller mindre konkurrens?

Konkurrensen fungerar inte

För de som tror att fri konkurrens och marknadsekonomi är rätt väg bör utgångspunkten för varje diskussion om postmarknadens framtida utformning vara att helstatliga Postnord fortfarande har en marknadsandel på 80 procent, en andel som dessutom ökar. Detta är ett tydligt bevis för att konkurrensen på den marknad som avreglerades för snart 30 år sedan inte fungerar.

Frågan är då om vi behöver politiska initiativ för att stärka Postnord eller politiska initiativ för att stärka konkurrensen?

"Ständigt nya krav"

Regeringen tillsatte i höstas en utredning som ska ”utreda möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad.”

Utredningens utgångspunkt är tydligt definierad av Postnord som i mer än 20 år, senast av bolagets nuvarande vd på denna debattplats, hävdat att de minskade brevvolymerna snart kommer att göra postutdelning olönsam. Därför kräver man stöd, alltså skattesubventioner, för denna verksamhet.

Skulle staten börja skattefinansiera delar av Postnords verksamhet slår man in på en väg som inte bara leder bort från marknadsmässighet utan också innebär ett principgenombrott som kommer att generera ständigt nya krav på ökande subventioner.

Stoppa subventionsidéerna

Den som skickar ett brev ska vara den som betalar för det. Inte skattebetalare, inte andra kunder. Detta måste vara principen även i fortsättningen.

Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer. De kan numera höja portot i princip som de vill, de har sett till att de löpande kan justera ner servicenivån och framför allt, på drygt 90 procent av alla brev – på alla utom de som frankeras med frimärken – kan de höja priserna precis som de vill.

När Postnord nu redovisar rekordvinster måste decennier av ”stötta-Postnordpolitik” ersättas med en politik för ökad konkurrens. Stödpolitiken måste få ett slut och subventionsidéerna måste stoppas.

Beslutskedja: Finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten

12/2
2020
21/2
2020
28/2
2020
17/4
2020
29/5
2020
5/6
2020
11/6
2020
1/10
2020
27/1
2021
3/2
2021
5/2
2021
12/2
2021
17/2
2021
17/2
2021
19/2
2021
24/2
2021
31/1
2023

Forrige artikel "2021 kan vara ett ödesår för de svenska biodrivmedlen" Næste artikel LO-ekonom och Tiden: Krävs en mer positiv syn på skatter LO-ekonom och Tiden: Krävs en mer positiv syn på skatter