Är grundfrågan om strandskyddet ens rätt ställd?

Experternas kritik mot Strandskyddsutredningens förslag är hård. Det är svårt att se hur regeringen ska uppfylla januariavtalets löften om lättnader i strandskyddet med den miljöpolitiska äran i behåll. Kanske borde frågan ha angripits från en annan vinkel?

Placeholder image
"Vi ser det som särskilt problematiskt att utredningen öppnar för möjligheten att över hela landet bygga enstaka hus vid i dag helt oexploaterade stränder" säger Claes Svedlindh på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande. Foto: Hasse Holmberg/TT

Regeringen måste leverera lättnader i strandskyddet – något annat kommer inte januaripartnern Centern att gå med på. Men det är ingen enkel promenad i parken som väntar när Strandskyddsutredningens förslag ska bli verklighet, det står än mer klart när remissinstanserna nu har sagt sitt.

Många kommuner tycker visserligen att förslagen är flera kliv i rätt riktning, inte minst förslaget om att det generella strandskyddet vid små sjöar och vattendrag tas bort. Det är också många av kommunerna som passar på att svinga mot länsstyrelserna, rollen som strandskyddets statliga väktare ger inte popularitetspoäng på kommunalrådsnivå.

Askersund är en av de kommuner som anser att förslagen innebär att länsstyrelserna "även i fortsättningen ges allt för stort inflytande" och Säffle skriver på allra första raden: "Lita mer på bedömningar som görs på lokal nivå."

Men Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet höjer i sitt yttrande ett varningens finger för kommunernas frihetskamp när det kommer till frågan om strandskydd, eller mer exakt ifrågasätter utredarens tolkning av uppdraget om ett ökat lokalt inflytande.

Flera undersökningar visar att kommunernas tillämpning av strandskyddsreglerna brister, skriver universitetet och radar upp olika orsaker: Resurs- och kompetensbrist samt ökad risk i små kommuner för vänskapsjäv och intressejäv. Göteborgs universitet undrar varför lokalt inflytande måste likställas med kommunalt beslutsfattande och anser att utredaren borde undersökt andra vägar till ökat inflytande.

Men framför allt kritiserar Göteborgs universitet utredningens förslag för att inte upprätthålla strandskyddets syften och för att inte ge den förstärkning i särskilt känsliga områden som var en del av uppdraget. Kritiken återkommer, i olika formuleringar, i en rad remissyttranden från miljöexpertshåll. Och det är en kritik som lär vara svårtuggad för varje miljöpartist om förslagen blir verklighet.

Karlstad universitet är kritiska till centrala delar av förslagen och anser att kunskapsunderlaget inte håller måttet. Även Mittuniversitetet underkänner utredningens insikter om miljöfrågor och miljölagstiftning. Det två sidor korta yttrandet är en effektiv fotknölssågning i stil med följande:

Utredningen, som inte med ett ord nämner hänsyn till kommande generationer, saknar det proaktiva tänkande som fordras för att en hållbar samhällsutveckling alls skall vara möjlig, vilket är miljöbalkens övergripande syfte enligt dess portalparagraf.

Boverket – med sitt boperspektiv – ger visserligen tummen upp för en rad av utredningens förslag. Men undrar samtidigt var de utlovade förslagen om skärpningar tagit vägen samt påpekar att strandskyddets utformning inte bara bör "ses ur kortsiktiga exploateringsöverväganden".