Angiverilagen är fortfarande ett angrepp mot barns trygghet

Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT
Tajda Sisic och Tomas Aronson Ylipää
Vice ordförande respektive förbundssekreterare Unga örnars riksförbund
Förslaget om den så kallade angiverilagen har väckt starka känslor och rättmätig kritik. Det som gör lagen särskilt problematisk är dess potentiella effekter på barn.
Förtroendet för staten kan rasera
Även om utredningen klokt nog har valt att undanta skolor, socialtjänsten och hälso- och sjukvården från uppgiftsskyldigheten, kvarstår stora problem för barnens rättigheter när andra samhällsfunktioner tvingas rapportera personer utan uppehållstillstånd. Dessutom kommer förtroendet för hela statsapparaten att rasera.
De som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kommer inte att ha koll på vilka myndigheter de kan vända sig till, och vilka som riskerar att leda till att de blir skickade tillbaka till ett land som de valt att lämna. Det kommer att skapa ett farligt parallellsamhälle där barn hamnar mellan stolarna. Vi måste stanna upp och fråga oss: Är detta verkligen det Sverige vi vill ha?
De myndigheter som enligt förslaget kommer att omfattas av uppgiftsskyldigheten inkluderar bland andra Kronofogden, Skatteverket och Försäkringskassan. Dessa myndigheter spelar en central roll i vardagslivet för många familjer. När vuxna anmäls till verkställande myndigheter riskerar hela familjer att påverkas. För barn innebär detta en enorm osäkerhet, rädslan för att föräldrar ska avvisas eller utvisas kan leda till psykisk ohälsa och social isolering. Dessutom skapas en rädsla hos familjer att använda samhällstjänster, vilket riskerar att barnens grundläggande behov inte tillgodoses.
Lyft barnperspektivet
Det är dock viktigt att lyfta fram att utredningen har erkänt barnens särskilda behov och undantagit skolor, socialtjänsten och sjukvården från uppgiftsskyldigheten. Denna åtgärd är avgörande eftersom den skyddar barnens rätt till utbildning och vård samt deras möjlighet att få stöd från socialtjänsten. Detta visar att barnperspektivet inte är helt förlorat i förslaget, men det är långt ifrån tillräckligt.
Utredningen framhåller att informationsutlämningen måste vara proportionerlig, men hur proportionerligt är det att barn far illa för något de inte rår över?
Även om undantagen är ett steg i rätt riktning kvarstår det faktum att angiverilagen riskerar att skada förtroendet för svenska myndigheter. Den kan leda till att vårdnadshavare undviker att kontakta Kronofogden, Försäkringskassan, eller någon annan myndighet av rädsla för att bli anmälda, vilket också riskerar att påverka familjens ekonomiska stabilitet.
Utredningen framhåller att informationsutlämningen måste vara proportionerlig, men hur proportionerligt är det att barn far illa för något de inte rår över? Hur proportionerligt är det att barnens rättigheter äventyras i strävan efter en strikt migrationspolitik?
Den personliga integriteten inskränks
Sverige har skrivit under FN:s konvention om barnets rättigheter, i januari 2025 firar lagen fem år. Den är jämställd alla lagar, vilket innebär att barnets bästa alltid ska sättas i första rummet. Vi måste fortsätta ifrågasätta om den stundande lagen verkligen uppfyller detta åtagande. Undantagen för skolan, socialtjänsten och sjukvården är positiva, men vi måste gå längre och säkerställa att inga barn, direkt eller indirekt, påverkas negativt av en sådan lagstiftning.
I utredningen lyfts flera perspektiv som vi ser mycket allvarligt på. Det är särskilt oroande hur man ger myndigheter möjlighet att inskränka den personliga integriteten, inte bara vid avvisning eller utvisning utan även i vardagliga situationer som inre utlänningskontroller och prövningar av uppehållstillstånd.
Det innebär att barn eller deras familjemedlemmar kan bli föremål för kroppsvisitationer och att deras mobiltelefoner genomsöks. Det är ett direkt intrång i deras privatliv, där bilder, meddelanden eller andra uppgifter som påverkar barnens trygghet och rätt till ett skyddat privatliv komprimeras. Det är en utveckling som hotar barns rättigheter och skapar en otrygg tillvaro, åtgärder som går långt utöver vad som kan anses rimligt.
Vi måste säkerställa att barn aldrig påverkas negativt av politiska beslut som detta. Angiverilagen i dess nuvarande form är oacceptabel. Barnens bästa måste alltid vara vår ledstjärna – allt annat är ett svek mot framtiden.











