Aktivitetskrav får inte stänga vägar till jobb

När regeringen, i sin bidragsreform, kommer införa ett aktivitetskrav för dem som har försörjningsstöd måste alla vägar till arbete hållas öppna. Om regeringen går på utredningens förslag att begränsa arbetspraktik till kommunal förvaltningar stängs viktiga vägar till arbete.

Möjligheten att samarbeta med kommunala bolag, civilsamhälle och näringslivet måste säkras och utvecklas.

Fara för inlåsning i arbetslöshet

Helt emot reformens intentioner finns det en risk för inlåsning och att vägar till jobb stängs. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har mycket att vinna på att tänka annorlunda än vad utredaren gjorde.

I de kommunala bolagen arbetar cirka 65 000 anställda och i civilsamhället drygt 200 000. Över hela landet finns exempel på viktig verksamhet som antagligen inte kommer att kunna fortsätta.

Över hela landet finns exempel på viktig verksamhet som antagligen inte kommer att kunna fortsätta

De kommunala bostadsbolagen tar många gånger ett stort samhällsansvar och anställer personer som behöver stärkta vägar in i arbete. Exempelvis Telge Bostäder anställer portvakter och trivselvärdar som inte bara skapar renare trapphus och tryggare utemiljöer, utan också får tillgång till språkutveckling, handledarskap och validering.

Det har givit första raden på deras svenska cv och bättre möjlighet att söka sig vidare. Bland portvakterna har drygt 60 procent gått vidare till annat jobb och samma siffra bland trivselvärdarna är runt 25 procent.

Civilsamhället rustar för arbetsmarknaden

Många organisationer i civilsamhället har som bärande verksamhetsidé att rusta individer för arbetsmarknaden. Ett exempel är Erikshjälpens second hand i Värnamo, en etablerad cirkulär verksamhet där människor får göra praktik och arbetsträning i en riktig butik och i en miljö som också erbjuder gemenskap och språkpraktik.

Secondhandverksamheter finns på många platser i landet och kan med fördel användas för meningsfulla sysslor inom ramarna för aktivitetskravet.

Ett annat exempel är Folkuniversitetets verksamhet Ateljén i Växjö, som bedriver strukturerad arbetsträning och rehab. Alla får individuell handledning, arbetar med produktutveckling och marknadsföring och bygger nätverk – med tydliga mål och uppföljning. Även denna verksamhet kan skalas upp och platsa väl in i ett aktivitetskrav.

Kommunerna kommer att vilja göra detta så bra som möjligt. Aktivitet är inget mål i sig, utan ett medel för att nå jobb, självförsörjning och friheten att välja själv vad man vill göra med sitt liv. Individer som så behöver ska stöttas hela vägen dit.

Man lär sig jobba på jobbet

Forskning visar att arbetsmarknadspolitiska insatser som påminner om ett vanligt arbete fungerar. Det är också det biståndsmottagarna vill ha – ett jobb. Och stöd på vägen dit.

Utredningens förslag innebär att kommunerna framöver bara ska kunna använda den kommunala förvaltningen för de 30 000 platser som regeringen menar skulle behövas.

Det kommer inte handla om att ordna arbetsplatspraktik för alla dessa, men det kommer fortfarande bli svårt – kanske omöjligt – för kommunerna själva att ta fram så många platser som behövs inom den egna kärnverksamheten.

När regeringen nu går vidare med förslaget behöver de vägar som utredningen stängde öppnas upp igen. Arbetsplatspraktik måste även fortsättningsvisa vara tillåtet hos kommunen, kommunala bolag, civilsamhället och näringslivet. Vi behöver och vill hjälpas åt för att flytta människor från bidrag till jobb. Låt oss göra det på bästa sätt – för både individerna och samhället.