Akavia: Regeringen missar rättsväsendets stora utmaningar

Det finns ett stort behov av ett långsiktigt och strategiskt perspektiv i styrningen av myndigheterna inom rättsväsendet. De senaste årens politik på området har präglats av en bristande helhetssyn.

Coronapandemin visar hur sårbara myndigheterna är. På kort tid har exempelvis hundratals rättegångar behövt ställas in.

Täcker inte utmaningarna

Regeringen har nu tillsatt en parlamentarisk trygghetsberedning. Det innebär ett gyllene tillfälle att åstadkomma en långsiktig politik med bred förankring, något vi också efterlyser i vårt rättspolitiska program. En viktig uppgift för trygghetsberedningen borde vara att ta fram en långsiktig strategi för hela rättsväsendet.

I direktivet till kommittén finns dock inget sådant uppdrag. I stället ska kommittén bland annat analysera och beskriva de viktigaste utmaningarna inom kriminalpolitiken och bedöma vilka krav det ställer på rättsväsendet.

Perspektivet är övergripande och befinner sig på betryggande avstånd från de utmaningar som myndigheterna har i dag och kommer att ha framöver.

"Försvårar möjligheten"

Vi behöver öppna fler karriärvägar för akademiker inom rättsväsendet så att det blir attraktivt för erfarna medarbetare att stanna kvar samtidigt som vi lockar framtidens kompetens.

Lee Wermelin och Anna Nitzelius
Akavia

På samma gång ska kommittén lägga stort fokus på straffsystemet. Vi ser en risk att beredningen fokuserar för mycket på straffskalor, som är en del i en större helhet. Att beredningen i sitt uppdrag både har ett väldigt brett anslag och samtidigt dyker ner i enskilda frågor försvårar möjligheten till viktiga överenskommelser.

Behöver ett tilläggsdirektiv

Om en trygghetsberedning ska leda till ökad trygghet måste alla delar av rättsväsendet ha ekonomi och personal för att klara sina uppdrag över tid. Beredningen behöver ett tilläggsdirektiv där följande områden behandlas:

• Långsiktiga riktlinjer för hela rättsväsendet. Kommittén måste enas om långsiktiga riktlinjer för rättsväsendet. Beredningen bör inspireras av hur beredningen för rättsväsendets utveckling som tillsattes i början av 2000-talet arbetade.
  
  
• Samarbete inom rättskedjan. Myndigheterna inom rättskedjan är beroende av varandra. Satsningar som sker på en myndighet påverkar ofta även andra myndigheter. En sammanhållen syn på rättskedjan måste prägla regeringens arbete och kontakter med rättsväsendet. Här bör rekommendationerna från Riksrevisionens granskning av rättskedjan ligga till grund.
  
  
• Långsiktig finansiering. I dag saknas en helhetssyn på rättskedjan när anslagen till rättsväsendet fördelas. Stora satsningar på en myndighet behöver föregås av en konsekvensanalys som tar hänsyn till påverkan och behov hos de andra myndigheterna inom rättskedjan.
  
  
• Hållbar kompetensförsörjning. I dag närmar sig var femte domare pensionsåldern och många åklagare söker sig bort från åklagarväsendet. Samtidigt tar det många år att utbilda nya domare och åklagare. Vi behöver öppna fler karriärvägar för akademiker inom rättsväsendet så att det blir attraktivt för erfarna medarbetare att stanna kvar samtidigt som vi lockar framtidens kompetens.

Beredningen kan lägga grunden 

Behovet av en sammanhållen politik för rättsväsendet är stort. Den beredning som nu har blivit tillsatt skapar förutsättningar att bryta det tunnelseende som präglat rättspolitiken under de senaste åren.

Genom att lägga till långsiktig finansiering och styrning av hela rättskedjan och den brännande frågan om kompetensförsörjningen kan beredningen lägga grunden för ett rättsväsende som kan möta framtidens utmaningar.