Prenumerera
Annons
Debatt

Academedia: Skolan och elevhälsan behöver arbetsro

Skolminister Lotta Edholm (L) och socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterar direktiven till en ny utredning om elevhälsan.
Skolminister Lotta Edholm (L) och socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterar direktiven till en ny utredning om elevhälsan.Foto: Henrik Gustafsson Nicander/TT
1 april 2025 kl. 04:00

C

Elevhälsochef och verksamhetschef Academedia grundskola

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Jag har förmånen att arbeta med många kompetenta rektorer, lärare och elevhälsoteam. Jag önskar att de fick arbetsro att arbeta i linje med skollagsändringen för elevhälsan som trädde i kraft den 2 juli 2023. 

Vass ton och högt tempo

Många håller nog med om att lagändringar bör införas systematiskt, följas upp och utvärderas innan nya utredningar görs. I stället ser vi ännu en utredning, där tonen är vass, tempot högt och felaktigheter sprids. Flera påstår att allt var bättre förr, men debatten har blivit mer polariserad, trots att professionsföreningar för elevhälsan påpekat att lagstiftningen inte har förändrats. 

Vi behöver ta barns psykiska hälsa på större allvar.

Svenska elevers resultat har sjunkit sedan 1980-talet, av flera olika skäl. Samtidigt visar nya resultat tecken på förbättring. För att fortsätta den positiva utvecklingen och ge fler elever chansen att nå kunskapskraven behövs långsiktiga satsningar på en likvärdig skola och starkare stöd till både elever och lärare. Nyckeln ligger i att satsa på skickliga lärare som bedriver god undervisning, skapa lärmiljöer anpassade efter elevernas olika behov och bygga skolmiljöer som präglas av trygghet och studiero.

Psykisk ohälsa ökar

Vi behöver ta barns psykiska hälsa på större allvar. I dag upplever fler barn och ungdomar stress, oro och nedstämdhet. Studier visar att psykisk ohälsa bland barn ökat, vilket påverkar både deras välmående och skolresultat. Skolan har en central roll i att upptäcka detta i tid och samverka med vården för att ge rätt stöd. God hälsa lägger grunden för bättre koncentration, närvaro och lärande, medan skolframgång stärker ungas självkänsla och ger hopp om en positiv framtid.

Svenska barn har överlag god fysisk hälsa. Tidig upptäckt av sjukdom sker genom regelbundna kontroller under de första levnadsåren och senare via hälsobesök i skolan. Ska ytterligare rutinmässiga kontroller införas bör Socialstyrelsens nationella screeningprogram beaktas.

Fånga upp elever i tid

Elevhälsans personal spelar en viktig roll i att stärka elevernas psykiska hälsa genom att erbjuda samtalsstöd, både på grupp- och individnivå, samt hjälp vid exempelvis stress, ångest eller konflikter. Genom att tidigt fånga upp elever som visar tecken på ohälsa kan man förhindra att problemen växer sig större och kräver omfattande vård. Detta gynnar inte bara eleven, utan är även en klok användning av resurser — förebyggande insatser är både mer resurseffektiva och ger bättre resultat på sikt. 

Genom att ha ett aktivt och välfungerande elevhälsoarbete med fokus på tidig upptäckt, hälsofrämjande och förebyggande insatser, ger vi eleverna bättre förutsättningar att må bra och få en trygg och lyckad skolgång.

Artikeln är skriven av

C

Charlotte Friberg

Elevhälsochef och verksamhetschef Academedia grundskola

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026