Försvarsutskottet: Frågorna som partierna fokuserar på i år

INRIKTNING. Förutom höstens försvarsbeslut, är det flera andra frågor som partierna vill fokusera på under året. Ökad kompetens om underhåll av materiel, det civila försvaret och lagstadgad försvarsbudget är några av frågorna.

Partierna i riksdagens försvarsutskott har under temat Riksdagsåret som gått skrivit debattartiklar på Altinget om det senaste riksdagsåret och vad de nu vill se bli verklighet under året.

Inte överraskande har ledamöterna fokuserat mycket på Försvarsberedningen och budgetförhandlingar inför försvarsbeslutet. Men det finns samtidigt andra frågor som de vill sätta fokus på.

Karlsson (S) om sårbarhet

För Socialdemokraterna är fokuset inställt på den pågående totalförsvarsplaneringen. Debattartikeln signeras av partiets talesperson och ordförande i Försvarsberedningen, Niklas Karlsson. Han anser att en viktig del är att Sverige säkerställer viss egen produktion av strategiskt viktiga produkter. Inte minst efter materialbristen under coronapandemin.

Karlsson vill också minska Sveriges sårbarhet genom att ha tillgång till energi och drivmedel, utöver läkemedelsproduktion. Han vill också fokusera på att öka kompetensen om att underhålla försvarets materiel.

M: Minskat omvärldens förtroende

Pål Jonsson, Moderaternas talesperson och ordförande i försvarsutskottet, är besviken över att Försvarsberedningen inte lyckats komma överens om ekonomiska ramarna. Han anser att coronakrisen visat behovet att förstärka beredskapen, både civilt och militärt.

Han anser också att regeringen hotar den historiskt långa traditionen av bred politisk samsyn i försvarets inriktning. Något som minska omvärldens förtroende för Sveriges säkerhetspolitik.

”En bred enighet kring försvarspolitiken är en stark säkerhetspolitisk omvärldssignal både till Sveriges samarbetsländer och potentiella motståndare”, skriver han i debattartikeln.

Grundlagsändring av SD

Försvarsberedningens rapport Värnkraft ska genomföras i sin helhet och inom angivna tidsramar, skriver Sverigedemokraterna i sin debattartikel. För att uppnå detta och upprusta civilförsvaret, vill SD införa en ändring i grundlagen som säger att försvarsanslagen aldrig får understiga två procent av BNP som snitt under en mandatperiod.

SD skriver också att de är beredd att med borgerliga partiernas stöd köra över regeringens försvarsbeslut.

Fokusskifte av V

Hanna Gunnarson, talesperson för Vänsterpartiet, anser att civila hot är större just nu än militära. Därför vill hon se en satsning på krisberedskap och att samhällsviktiga verksamhet, som vården, återgår helt till offentlig regi. Civila försvarets beredskap måste stärkas så Sverige blir mindre sårbart.

”Pandemier och resistenta bakterier ställer sjukvården inför stora utmaningar”, skriver hon i debattartikeln.

MP: ”Förlorar sin mening”

Miljöpartiet vill sätta ljus på frågan om det civila försvaret. Deras talesperson, Elisabeth Falkhaven, anser att det civila är tätt kopplat till det militära försvaret. Hon skriver följande i sin debattartikel:

”Satsningarna på det militära försvaret förlorar sin mening utan satsningar på det civila försvaret och krisberedskapen.”

Hon skriver också att det måste till stora tillskott till det civila försvaret för att det också byggas upp igen, med samma höga ambitioner som för det militära. Samtidigt vill MP lyfta att digitaliseringen innebär att ett högre skydd behövs mot dagliga angrepp på viktiga IT-system.

Beslutskedja: Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025

20/12
2017
5/12
2018
12/4
2019
14/5
2019
15/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
29/11
2019
20/3
2020
3/6
2020
12/6
2020
18/6
2020
28/8
2020
11/9
2020
15/10
2020
16/10
2020
16/10
2020
23/10
2020
30/10
2020

Forrige artikel Lövin (MP) ger inget svar om försvarets krav Lövin (MP) ger inget svar om försvarets krav Næste artikel FHM:s krisorganisation krisade – försvaret fick rycka ut FHM:s krisorganisation krisade – försvaret fick rycka ut