Sjöstedt kan vinna i EU-valet om Socialdemokraterna går bort sig

Mycket står på spel i EU-valet den 9 juni nästa år. För första gången på länge kan befintlig lagstiftning strykas. Bra för företag som drunknar i byråkrati, tycker vissa. Dåligt för arbetsmiljön, konsumentskyddet och klimatet, anser andra.

Förändringarna i det europapolitiska landskapet är underrapporterade i svenska medier. EU:s gröna giv har resulterat i många nya lagar som ska genomföras. Situationen är likartad inom andra politikområden efter snart fem år med en EU-kommission som haft höga ambitioner. Nu blåser vindarna åt motsatt håll, mot färre regler och en mer långsam takt i till exempel klimatomställningen.

Kandidaterna kan spelet

Näringslivsorganisationen Business Europe är en drivande kraft med en dagordning som sattes i Stockholm för ett år sedan och fick genomslag under det svenska ordförandeskapet. Svenskt Näringsliv går nu i spetsen för initiativet Europe Unlocked, med det uttalande målet att minska ”överregleringar”.

Frågan om hur mycket EU ska reglera marknaden var framträdande under de första åren av det svenska medlemskapet. Kring kemikaliekontroll, arbetsmiljö, konsumentskydd – och mycket mer. Striden om kommissionens förslag till tjänstedirektiv mobiliserade fackförbundens medlemmar i EU-valet 2004. 

Den här gången blir det intressant att följa hur medierna kommer att spegla den starka höger/vänsterkonflikt som faktiskt finns,

Dagens kandidater på partiernas valsedlar vet hur debatterna går i Bryssel och Strasbourg. Där är konflikter mellan fri marknad och politiskt beslutade regler vanliga. Höger/vänsterdimensionen syns tydligt, till exempel i det europeiska socialdemokratiska partiets resolution inför valet. Heléne Fritzon som står först på Socialdemokraternas valsedel har engagerat sig i många sådana frågor under de gångna fem åren.

Nationell politik präglar valrörelsen

De svenska partiledarna talar ett annat språk. Debatten i riksdagen nyligen handlade mer om inrikespolitik än om de frågor som Europaparlamentet kommer att hantera de närmaste fem åren. Det är inte unikt. Nationell politik präglar ofta EU-valrörelserna. Men att Socialdemokraterna inte lyfter konflikterna mellan höger och vänster är en förändring värd att notera.

Magdalena Andersson talade om gängvåld, om Rysslands krig mot Ukraina och om ekonomisk trygghet. Inte om risken för svagare arbetsmiljö eller försämrat konsumentskydd, till exempel. Trots att Ulf Kristersson betonade ”färre regler” i sin inledning. Och klimatfrågan verkar den socialdemokratiska valledningen försöka undvika.

Partiledarnas EU-debatt förstärkte också bilden av hur Sverigedemokraterna tar intryck av Svenskt Näringslivs positioner. Inget fel på att intresseorganisationer påverkar politiskt, men Jimmie Åkessons väljare kanske inte skulle vara helt med på båten om alla detaljer kring kontakterna med Jacob Wallenberg med flera var offentliga. Och Vänsterpartiet lyfter hellre energinationalism i riksdagen än skärpta EU-regler för till exempel arbetsmiljön.

S kan vara på väg att göra ett stort misstag

Partiledare och deras kommunikationschefer har ofta en övertro på förmågan att styra den mediala dagordningen. Ta till exempel EU-valrörelsen 1999, som kom att domineras av debatten om ”EU:s militarisering”, trots de socialdemokratiska valstrategerna inte alls trodde att det skulle bli huvudämnet.

Den här gången blir det intressant att följa hur medierna kommer att spegla den starka höger/vänsterkonflikt som faktiskt finns, och som har fått ett kvalitativt nytt inslag genom den nya konkurrenskraftsagendan. Och om Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt engagerar sig mer i höger-vänster-debatten än både Magdalena Andersson och den egna partiledaren Nooshi Dadgostar. I så fall kan den socialdemokratiska valledningen vara på väg att göra ett stort misstag.