Miljarderna hamnade på Moderaternas sida

KOMMENTAR. Moderaterna drog längsta strået i förhandlingarna om den budget som från och med i dag med största sannolikhet kommer att styra Sverige. M fick igenom satsningar på försvar men KD fick hålla tillbaka på vårdområdet, visar Altingets genomgång. 

Störst bestämmer. Det blev mest M i den gemensamma budgeten från M och KD.
Störst bestämmer. Det blev mest M i den gemensamma budgeten från M och KD.
Mattias Croneborg

Jobbskatteavdrag och sänkt statlig skatt för löntagare på 13 miljarder kronor tillsammans med slopad flygskatt och ett borttagande av avdragsrätten på fackföringsavgiften retar gallfeber på den rödgröna regeringen. Och som att det inte vore illa nog, ur ett rödgrönt perspektiv, att få sin budget bortröstad, så är det Löfven och hans regering som tvingas genomföra alla förändringar.

Absurd situation

Moderater och kristdemokrater, påhejade av sverigedemokrater, kan sitta på läktaren och titta på när regeringen tvingas genomföra en konservativ ekonomisk politik. Regeringsbildning, som kan dra ut obegränsat på tiden (i alla fall fyra år), tillsammans med budgetregler där en minoritet kan rösta fram en budget, spetsat med regeln om att chefen för en övergångsregering inte kan avgå, har lett Sverige in iden absurda situationen att vänsterregeringen Löfven tvingas driva högerpolitik.

Statsministern är irriterad och säger i en TT-intervju att budgeten är en servettskiss och att det inte går att styra landet på en servettskiss.

Omvänd process

Det är lätt att förstå statsministerns indignation. I vanliga fall arbetas budgeten fram av Regeringskansliets tjänstemän utifrån ministrarnas önskningar om prioriteringar. Summor på utgiftsområden härleds från anslagsposter och enskilda utlovade reformer. Myndighetsanslagen har tagits fram i dialog med myndigheter utifrån myndigheternas prognoser och äskanden.

När en normal budget är beslutad är det bara att trycka på knappen på finansdepartementets budgetmaskineri och låta Riksgäldskontoret betala ut pengarna.

Men denna gång får regeringen toppen av budgetpyramiden från riksdagen. Basen av pyramiden som övergångsregeringen jobbat fram i budgetpropositionen kan man slänga i papperskorgen. Underlaget från KD och M är ett tiotal sidor i finansutskottets betänkande. Resten, eller hela basen på den nya budgetpyramiden, får finansdepartementet försöka räkna fram i efterhand så gått det går. Och tid är något som tjänstemännen på finansdepartementet definitivt inte har gott om. Inom 20 dagar ska det offentliga Sverige helst veta vad som gäller.

Pysventil när inget annat fungerar

Men det är de praktiska argumenten mot att KD och M kidnappar budgeten. Svenska folket har faktiskt röstat för att en viss politik ska gälla. Då kan det tyckas bra att det finns en pysventil i riksdagens budgetprocess som gör det möjligt att säkra den parlamentariska styrningen. När både partiledningar och regeringen saknar sakpolitisk handlingskraft tar finansutskottet och budgetprocessen vid. Väljarna har tagit ett steg högerut och vi får en högerbudget. Att det sedan blir svettigt och kortare jullov för tjänstemännen på finansdepartementet kanske inte ska vara avgörande. Inte heller att övergångsregeringen tvingas genomföra motståndarens budget.

Vad händer då i dag onsdag? Efter diverse omröstningar på olika budgetförslag vinner KD och M med sin budget (om SD röstar som de sagt).   

Skattesänkningar lär bli kvar

Som tidigare nämnts blir det breda skattesänkningar som båda partierna gått fram med i sina respektive budgetar. Dessa kommer att gälla hela året. Med det parlamentariska läget är det svårt att se en regering som skulle kunna driva tillbaka skattesänkningarna.

När det gäller utgiftssidan har KD och M varit ganska långt ifrån varandra på vissa utgiftsområden. Altinget har gått igenom budgetmotionerna för M och KD, och jämfört med det gemensamma förslaget. Av de 27 utgiftsområdena ligger hela 21 närmast Moderaternas grundförslag. För KD är det bara tre. Därtill är det tre utgiftsområden där de haft samma siffror från början.

Försvar får mer

M vill öka betydligt mer på försvaret än KD, och det motsatta när det gäller vård. I den gemensamma budgeten får försvaret fyra miljarder mer vilket i runda slängar är vad Moderaterna ville.

Sjukvårdspartiet KD föreslog stora utgiftsökningar, cirka 9 miljarder, på vården. Det får partiet inte igenom. Det blir en ökning med 3 miljarder där KD kan lyfta fram att man får igenom sina satsningar på äldrevården.

KD fick också Moderaterna stryka sin minskning på internationellt bistånd. Det förblir oförändrat, vilket var KD-linjen.

M ville inte ha besparingar 

Däremot fick KD inte igenom sin satsning på barnfamiljerna. Inte heller den större neddragning, jämfört med M, inom arbetslöshetsförsäkringen som KD ville ha. Inte heller har KD fått gehör för besparingar på studiemedel genom att bland annat införa hårdare regler för ur många terminer studenter ska ha rött till studiestöd.

Budgetens utgiftsområden 2019
Belopp i miljoner kronor. Avvikelser mellan regeringens budget mot respektive M, KD respektive M-KD
 
Regeringen
 

M

KD 

M-KD

Parti som fick mest genomslag

Rikets styrelse  

 14901 -157  -71  -308 M

Samhällsekonomi och finansförvaltning

 17315 +4  -133  +4 M
Skatt, tull och exekution 11402 +150  +160  +120 M
Rättsväsendet 46342 +2244  +1900  +2041 KD
Internationell samverkan   2362 0  -45  0 M
Försvar och samhällets krisberedskap 56190 +3899  +1105  +3876 M
Internationellt bistånd 44945 -1200  +9  0 KD
Migration 13573 -1806  -930  -1461 M
Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78122

+950

 +9496  +3155 M
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97657 0  -794  0 M
Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34450 0  +2141  +431 M
Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97332 0  +2878  0 M
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 18486 -519  -1092  -519 M
Arbetsmarknad och arbetsliv 76814 -2900  -7256  -2875 M
Studiestöd 25022 -353  -3417  -292 M
Utbildning och universitetsforskning 81347 -288  +1484  -501 M
Kultur, medier, trossamfund och fritid 15994 -228  -893  -213 M
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6972 -2245  -2388  -2230 M
Regional tillväxt 3496 0  0  0 Båda
Allmän miljö- och naturvård 11836 -1764  -2930  -2099 M
Energi 3595 -396  -190  -445 M
Kommunikationer 59457 -98  -159  -489 KD
Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19787

+1213

 +432

 +1113

M

Näringsliv 7266 +120  -792  +170 M
Allmänna bidrag till kommuner 115893 6325  +8074  +4100 M
Statsskuldsräntor m.m 25155 0  0  0 Båda
Avgiften till Europeiska unionen 40914 0  0  0 båda
Summa utgiftsområden 1026634 +2951  +6580  +3578  
    26859      

Källor: M, KD, regeringen och finansutskottet

 

 

Dokumentation

Så behandlas budgeten i riksdagen 

Riksdagen beslutar om statsbudgeten i två steg. Först beslutas om budgetens omfattning i stort, det vill säga de övergripande utgiftsramarna och den förväntade inkomsten samt hur mycket varje utgiftsområde får kosta. Därefter fattas beslut om utgifterna inom varje utgiftsområde.  

10 december

  • Ett förslag från finansutskottet på budgetramar ska vara klart (justerat

Debatter i riksdagen

12 december

  • Statens budget 2019 Rambeslutet. Pengarna fördelas inom utgiftsområdena

13 december

  • Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
  • Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
  • Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

14 december

  • Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
  • Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

15 december

  • Utgiftsområde 8 Migration
  • Utgiftsområde 22 Kommunikationer
  • Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

17 december

  • Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
  • Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
  • Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
  • Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

18 december

  • Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
  • Utgiftsområde 24 Näringsliv
  • Utgiftsområde 21 Energi
  • Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

19 december

  • Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
  • Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
  • Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
  • Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

20 december

  • Utgiftsområde 15 Studiestöd
  • Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
  • Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
  • Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

21 december

  • Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
  • Utgiftsområde 26 Statskuldssräntor m.m.
  • Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00