”I demokratins namn borde Sametinget läggas ner”

I veckan rapporterade P1 att kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) tvingats backa om en ny lag som ”skulle tvinga regering och andra instanser att konsultera Sametinget i frågor som rör samerna”.

En bättre idé vore att lägga ner sametinget, som är en märklig hybrid mellan vald församling och statlig myndighet.

Identitetspolitik parad med blod och jord-romantik

Det inrättades först 1993 när en majoritet av människor med samiska rötter sedan länge bodde i Stockholm, Umeå eller andra storstäder. På den officiella sidan samer.se uppskattas antalet samer i Sverige till mellan 20 000 och 40 000, kanske ännu fler. De förklarar hur de räknat:

Jämlikheten i att en rösträtt kan uppnås via dna-test är tveksam.

Robert Mathiasson

”Om man kopplar ihop gamla renlängder och Sametingets röstlängd till SCB:s tregenerationsregister och lägger till barn, föräldrar och syskon (om de är i livet) så får man fram nästan 50 000 personer. Men vilka som själva identifierar sig som samer vet vi inte.”

Företräds ett gemensamt intresse?

En mycket märklig blandning av gammal blod och jord-romantik parad med modern identitetspolitik. Man kan undra vad Amanda Lind menar med ”frågor som rör samerna”. Vilka är dessa och på vilket sätt skulle de ha något gemensamt intresse?

Om uppskattningen om att 50 000 individer är samer stämmer så avlades i valet till sametinget 2017 bara strax över 5 000 giltiga röster. Det väcker också frågan om i vems namn och mandat denna församling kan uttala sig?

Ogenomtänkt politik

Att Lind tvingades backa med sin lag kan tyckas vara en icke-nyhet, men frågan har en djupare dimension. Den typ av multikulturalistisk politik som detta är uttryck för har växt sig allt starkare sedan 1970-talet.

Det är en ogenomtänkt mix av gamla blod och jord-tankar och modern identitetspolitik, som sällan utmanas till principiell diskussion, trots att den på många sätt går på tvärs med de jämlikhetsideal moderna demokratier säger sig ha. Det måste ändå påpekas att jämlikheten i att en rösträtt kan uppnås via dna-test är tveksam.

Inlånade mallar från USA

På 1960-talet – detta årtionde när allt kretsade kring USA med presidentmord, medborgarrättsrörelser och Vietnamkrig – lånade svenska studentradikaler in en amerikans bild av historia och samhälle som man försökte pressa in de svenska förhållandena i.

Samer tilldelades den roll som USA:s urbefolkning haft i en amerikansk kontext och invandrare (detta luddiga uttryck som klumpar ihop alla möjliga människor, livsöden och grupper utifrån enbart födelseland) fick rollen som afro-amerikaner. Rollen som ättlingar till USA:s anglosaxiska invandrare fick spelas av den vanliga svensken (omdöpt till majoritetsbefolkning).

Att denna mall inte är direkt överförbar till svensk historia eller till vår situation i dag, var inte så viktigt. Det viktiga var att mallen fick många studentradikaler, som precis påbörjat sina karriärer inom staten, att känna sig som medborgarrättskämpar som Martin Luther King.

Jämförelsen haltar

Men Sverige är inget nybyggarsamhälle som USA. Vi är en gammal riksbildning, rent av en av de äldsta i Europa tillsammans med bland annat England. Riksbildningsprocessen var blodig och assimileringen av olika grupper sköttes knappast genom uppfostringskurser utan med väpnat tvång.

Lund var till exempel centrum för den blodiga och brutala tvångsförsvenskningen av skåningarna. Den processen hör man sällan något om från postkolonialt intresserade studenter vid Lunds universitet, trots att detta lärosäte upprättades just för att vara ett instrument i denna tvångsförsvenskning.

Orimlig politik

Varken tvångsförsvenskningen av skåningar eller behandlingen av samer är några trevliga skeenden i Sveriges historia. Fallet Skåne var troligen blodigare, medan samer råkade ut för andra typer av sinistert förtryck, accelererat av rasbiologin under 1900-talet.

Poängen är inte att underdriva allvaret i detta, men att diskutera hur centralmaktens behandling av samer har banat väg för en allt mer orimlig politik. Ett skäl är att samerna har kunnat spela en given roll i en förklaringsmodell som hämtats från USA. Att man använt den här mallen har bidragit till att människor på fullaste allvar kan beskriva situationen som att svenskarna skulle ha invaderat eller ockuperat ett land som tidigare ägts av ursprungsbefolkningen samer.

Lägg ner sametinget

I demokratins namn borde sametinget läggas ner. Demokrati bygger på en person, en röst och ett medborgarskap som inte gör skillnad utifrån vilka dina föräldrar är. Demokratin förutsätter också en syn på landet som något mer än en investeringsyta och medborgarskapet som något mer än en passiv mottagare av rättigheter.

Skapandet av sametinget på 1990-talet är en del av en politik som i stället syftar till att inrätta en statsfinansierad multikulturalistisk korporativ ordning där olika kulturella, religiösa eller etniska föreningar ska föra grupptalan. En sådan ordning är mumma för både partier som vill köpa sig gruppröster och för de gruppföreträdare som kan bygga makt på att påstå sig tala för sin grupp.

I själva verket är det förödande för demokratin.