Här får SD göra avkall mot Moderaterna

BUDGETDRABBNING. SD meddelade på torsdagen att partiet ska rösta på den reservation som KD och M inom kort lägger fram i finansutskottet. Men skillnaderna i budgeterna är upp mot 40 miljarder kronor.

Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt och partiledare Jimmie Åkesson presenterar hur de ska rösta i budgetomröstningen.
Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt och partiledare Jimmie Åkesson presenterar hur de ska rösta i budgetomröstningen.Foto: Johan Manell/Altinget
Mattias Croneborg

Partierna arbetar intensivt med budgeten och på måndag ska KD och M lägga fram ett förslag som utgår från partiernas budgetmotioner. Men redan på torsdagen ansåg SD att partiet hade fått så många signaler om innehållet i överenskommelsen att de kunde avgöra hur de ska ställa sig.

– Vi kommer först att rösta på vår egen motion men när sedan den faller, vilket den sannolikt gör, röstar vi för reservationen från M och KD, sade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff.

Närmare 40 miljarder i skillnad

SD ligger helt klart närmare både M och KD i sin budget om man beaktar både utgifter och inkomster. I sin analys i om partiet ska stödja den väntade KD/M-reservationen har SD utgått från Moderaternas budgetmotion. Men sett på utgiftssidan visar altingets beräkningar att skilladerna är stora. Totalt 55 miljarder, se tabell nedan. 18 miljarder av denna skillnad beror på tekniska faktorer. Så totalt är det cirka 37 miljarderna som skiljer, och som kan ses som det SD får göra avkall på i förhållande till sin egen budget.

Det har varit vissa poster i dessa 37 miljarder som partiet har haft svårt förlika sig med i. Det som var uppe på pressträffen var arbetsmarknadspolitik och a-kassan.

Både Moderaterna och KD vill dra ned på A-kassan, alltså minska ersättningsnivåerna. Men enligt SD så kommer den gemensamma reservationen från KD och M inte innehålla några sådana besparingar.

Tekniska faktorer

När man jämför budgetarna mellan de tre partierna är dock den största skillnaden bidrag till kommuner. SD vill minska detta bidrag med 15 miljarder medan KD och M vill öka med 8 respektive 6 miljarder. Det är en skillnad på över 20 miljarder. Det är betydligt mer än något annat utgiftsområde. Men enligt partiet ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt stämmer inte detta utan det beror på tekniska faktorer.

– Vi har valt att bokföra det som ett överskott till kommunerna. Så de pengarna ligger där, säger Oscar Sjöstedt, som menar att SD ökar bidragen till kommunerna med 3 miljarder, säger han till Altinget.

Bakgrunden är att SD samtidigt föreslår reformer som innebär att kommunsektorn får ökade skatteintäkter. Dessa redovisas som ett överskott i kommunsektorn.

– Tanken är inte att kommunerna ska sitta och trycka på pengarna utan göra av med dem, säger Oscar Sjöstedt.

Mer till försvar

Partiet lyfter fram flera likheter i deras budget jämfört med Moderaternas. Båda partierna vill ha mer pengar till försvar och rättsväsende, och mindre pengar till migration.  

Senast på måndag kommer det gemensamma förslaget från KD och M att finnas på plats. Därmed kan det vara poster i budgeten som inte riktigt blir som SD räknat med.

– Allt vi säger är med reservation att vi inte riktigt vet, sade Sjöstedt.

SD gick även igenom på statens intäktssida vilka likheter som finns mellan M och SD. Båda partierna vill sänka skatten. Men Moderaterna har, enligt SD, en profil på skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare i större utsträckning.

– Vi har prioriterat att rikta mer mot lägre inkomster. Men vi kan leva med Moderaternas förslag, sade  Sjöstedt.  

Budgetens utgiftsområden 2019
Belopp i miljoner kronor. Avvikelse mellan regeringens budget och M respektive SD
 
Regeringen
 

SD

M

Skillnad mellan SD och M 

 

Rikets styrelse  

 14901  -530 -157 -373  

Samhällsekonomi och finansförvaltning

 17315 +477 +4 +473  
Skatt, tull och exekution 11402 +550 +150 +400  
Rättsväsendet 46342 +4769 +2244 +2525  
Internationell samverkan   2362 +20 0 +20  
Försvar och samhällets krisberedskap 56190 +7501 +3899 +3602  
Internationellt bistånd 44945 -11273 -1200 -10073  
Migration 13573 -563 -1806 +1243  
Hälsovård, sjukvård och social omsorg 78122 +5945

+950

+4995  
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 97657 +3975 0 +3975  
Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34450 +6700 0 +6700  
Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97332 +2743 0 +2743  
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 18486 -7867 -519 -7348  
Arbetsmarknad och arbetsliv 76814 -2017 -2900

+883

 
Studiestöd 25022 -880 -353 -527  
Utbildning och universitetsforskning 81347 +670 -288 +958  
Kultur, medier, trossamfund och fritid 15994 -418 -228 -190  
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6972  -1029 -2245 +1216  
Regional tillväxt 3496 +520 0 +520  
Allmän miljö- och naturvård 11836 -3992 -1764 -2228  
Energi 3595 -755 -396 -359  
Kommunikationer 59457 +2535 -98 +2633  
Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19787 +497

+1213

 -716

 

Näringsliv 7266 -293 +120  -413  
Allmänna bidrag till kommuner* 115893

-15549

6325    
Statsskuldsräntor m.m 25155 0  0  
Avgiften till Europeiska unionen 40914 0  0  
Summa utgiftsområden 1026634  -8265 2951  -21874  
Absolut avvikelse mot regeringen/sista kolumnen absolut skillnad mellan M och SS    82069 26859  55209  

Källa: M, SD, regeringen och egna beräkningar

*SD räknar på annat sätt. Mer rättvisande skulle det vara med en höjning av anslagen med 3 miljarder. Denna siffra påverkar också den totala skillnaden som då borde vara 37 miljarder kronor.

 

 

Dokumentation

Så behandlas budgeten i riksdagen 

Riksdagen beslutar om statsbudgeten i två steg. Först beslutas om budgetens omfattning i stort, det vill säga de övergripande utgiftsramarna och den förväntade inkomsten samt hur mycket varje utgiftsområde får kosta. Därefter fattas beslut om utgifterna inom varje utgiftsområde.  

10 december

  • Ett förslag från finansutskottet på budgetramar ska vara klart (justerat

Debatter i riksdagen

12 december

  • Statens budget 2019 Rambeslutet. Pengarna fördelas inom utgiftsområdena

13 december

  • Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
  • Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
  • Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

14 december

  • Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
  • Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

15 december

  • Utgiftsområde 8 Migration
  • Utgiftsområde 22 Kommunikationer
  • Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

17 december

  • Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
  • Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
  • Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
  • Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

18 december

  • Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
  • Utgiftsområde 24 Näringsliv
  • Utgiftsområde 21 Energi
  • Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

19 december

  • Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
  • Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
  • Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
  • Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

20 december

  • Utgiftsområde 15 Studiestöd
  • Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
  • Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
  • Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

21 december

  • Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
  • Utgiftsområde 26 Statskuldssräntor m.m.
  • Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Nämnda personer

Oscar Sjöstedt

Riksdagsledamot (SD), ekonomisk-politisk talesperson, ledamot i partistyrelsen
Fil. kand i nationalekonomi (Stockholms uni., 2005)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00