Debatt

Utredare: Så kan Sverige bli bäst i Europa på cirkulär textil ekonomi

DEBATT. Ett producentansvar för textil kan inte ensamt lösa den stora miljöbelastningen i produktionsledet, men kan rätt hanterat bli en viktig pusselbit. Utredningens förslag syftar till att bevara dagens insamling samtidigt som nya lösningar främjas, skriver utredaren Birgitta Losman.

Färdigsorterade textilier på väg ut ur världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, Siptex i Malmö.
Färdigsorterade textilier på väg ut ur världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, Siptex i Malmö.Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Birgitta Losman
Utredare, Producentansvar textil och hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås


Den 10 december är slutdatum för utredningen Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin, som också utgör en av punkterna i januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Att införa producentansvar innebär i korthet att ansvaret för textilt avfall förs över från kommunerna till textilproducenterna. Mitt uppdrag har varit att föreslå en lösning för hur detta ska gå till. En ny förordning för producentansvar för textil har tagits fram och mindre ändringar i miljöbalk, miljötillsynsförordning, förordning om miljösanktionsavgifter samt avfallsförordning föreslås.

En rad åtgärder behövs

Textil är speciell som produkt. Den största miljönyttan uppnås av förlängd aktiv livslängd för textil, vilket ger högre miljönytta än fiberåtervinning. Samtidigt är fiberåtervinning en viktig del av övergången till en cirkulär ekonomi och på sikt måste inflödet av jungfrulig fiber kraftigt minska. En rad åtgärder behöver vidtas i alla delar av den textila värdekedjan för att minska påverkan på miljö och klimat.

Den största miljönyttan uppnås av förlängd aktiv livslängd för textil, vilket ger högre miljönytta än fiberåtervinning.

Birgitta Losman
Utredare Producentansvar textil

Producentansvar och recirkulering av textilier är viktiga om än inte de enda åtgärderna för att den svenska textil- och modekonsumtionen ska börja anpassas till de planetära gränserna. Förutsättningen för både förlängd livslängd och fiberåtervinning är design och materialval som gör cirkulation i ekonomin möjlig och önskvärd. Regelverket som styr den fria rörligheten på EU:s gemensamma marknad hindrar dock att Sverige ställer ensidiga krav på produkters egenskaper.

Försökt lära av andras erfarenheter

Det är en utmaning att överföra organisatoriskt och ekonomiskt ansvar från kommuner till producenter och samtidigt uppnå verklig miljönytta. Det finns exempel på tidigare införda producentansvar som haft begränsad effekt. I utredningen har vi lärt av tidigare producentansvar och sökt kombinera framgångsfaktorer och lyssna in de många aktörer som i dag arbetar med textil och befintliga producentansvar.

Birgitta Losman.
Birgitta Losman. Foto: Regerin

Som utredare har jag fått mycket god hjälp av secondhand – aktörer, Svensk handel, Teko, en stor mängd företag och andra aktörer. Jag vill rikta ett stort tack till alla som bidragit och påverkat arbetet, trots att 2020 varit ett extremt tufft år för många, inte minst textil- och modebranschen. Exempel på resultat av dialogerna är att textildefinitionen utgår från de så kallade KN-numren som företag idag använder vid tulldeklaration och att kommuner som så önskar även fortsättningsvis kan samla in textil.

Vi lever i ett litet land med höga ambitioner att gå före på hållbarhetsområdet. Att gå före på rätt sätt ger konkurrensfördelar på en global marknad, det har Sverige upplevt förut när vi i slutet av 1900-talet med stöd i miljölagstiftning var tidiga med att vässa lösningarna på miljöområdet, lösningar som omvärlden snart också efterfrågade.

Tuffa mål och skarpa krav

Utredningens förslag på målstyrning inom textilt producentansvar bygger på att tuffa mål för insamling kombineras med skarpa krav på vad som ska ske med insamlat material samtidigt som förslagen bygger på en tillit till att producenterna klarar av att organisera och styra i riktning mot en mer hållbar textil- och modebransch. Ett producentansvar för textil kan inte ensamt lösa den stora miljöbelastningen i produktionsledet, men kan rätt hanterat bli en viktig pusselbit.

Förslagen i utredningen Producentansvar för textil syftar till att bevara dagens insamling samtidigt som nya lösningar, såväl kommersiella som ideella främjas. Remake introduceras i lagstiftningen, definierat som när minst 80 prodicemt av textila produkter utgörs av befintligt textil. Ideella sektorns roll värnas och möjlighet ges att vidareutveckla den i det nya systemet.

Sverige kan visa vägen

I dag sätts cirka 144 000 ton textilt material på den svenska marknaden varje år. Utredningen siktar in sig på att få bukt med de 86 500 ton textilavfall som i dag hamnar i restavfallet och på återvinningscentraler för att därefter förbrännas, ett stort slöseri med resurser och en utveckling som belastar planeten kraftigt.

Med en lagstiftning som fullt ut genomförs 2024 men som börjar förberedas redan nu, går Sverige före och visar vägen inför EU-kraven på separat utsortering av textilavfall i samtliga medlemsstater år 2025. Utredningen har också valt att gå längre än EU:s avfallsdirektiv genom att ange att remake och fiberåtervinning ska ha företräde framföra andra former av materialåtervinning som exempelvis materialåtervinning i form av vägutfyllnad.

Styrning är nödvändigt

För att ambitiösa producenter på den svenska marknaden ska hitta konsumenter som är villiga att köpa hållbara produkter och tjänster bör Sverige som komplement till producentansvar omgående inrätta styrmedel som underlättar ett mer hållbart möte på marknaden. Det är väl belagt i forskningen att information är viktigt, men otillräckligt som styrning. Kompletterande åtgärder kan handla om förändrad moms på secondhand, pantsystem, kvotplikt för producenter och andra enkla och snabbt genomförbara styrmodeller. Därtill måste oönskade kemikalier via EU-lagstiftning och branschens eget arbete bort från den cirkulära ekonomin.

Sorteringsyrket behöver uppvärderas och kompetens och produktionskapacitet säkras för remake och andra cirkulära affärsmodeller. I kombination med satsningar på fiberåtervinning, när den aktiva livslängden haft sin roll, kan Sverige bli bäst i Europa på cirkulär textil ekonomi. På köpet får vi konkurrensfördelar av att gå före och välbehövliga nya jobb inom textil och mode samtidigt som de ekologiska fotavtrycken från textilkonsumtion minskar.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00