"Nyckelbiotoper har en mycket tydlig koppling till lagstiftningen"

Det är ett undvikande svar som närmast uttrycker ointresse för frågan och man undrar hur miljömålet i skogen ska kunna nås om inte ambitionsnivån höjs.

Skydd av skog är ju inte precis någon avancerad raketforskning där det krävs teknisk förmåga, problemlösning och framstående forskning. USA hade knappast lyckats med föresatsen att åka till månen om man lutat sig tillbaka och sagt att det saknas resurser. Vad som krävs är visioner och framåtanda.

Dålig måluppfyllnad

Med tanke på lagtexterna och Skogsstyrelsens miljömålsansvar är det alltså både ologiskt och obegripligt att registrering av nyckelbiotoper inte längre anses ingå i myndighetens tillsynsplikt.

Erland Lindblad och Jan Brenander

Regeringen, riksdagen, länsstyrelserna, naturvårdsverket och skogsstyrelsen har ett gemensamt ansvar för nationella miljömål och internationella åtaganden om skydd av natur.

Miljömålen har varit kända i 20 år och i år ska arbetet vara klart. Trots detta har 13 av Sveriges 21 länsstyrelser inte ens lyckats skydda 5 procent av landarealen. Sämst måluppfyllnad, enligt statistik från SCB, har Västernorrland med 1,9 procent, Gävleborg med 2 procent, Kronoberg och Östergötland med vardera 2,4 procent.

Vad har egentligen pågått på myndigheterna under alla dessa år? Har ansvariga tjänstemän bara suttit och rullat tummarna? Rimligtvis borde det redan för 15 år sedan funnits varningssignaler om att måluppfyllelsen släpar efter. Hur har uppföljningen gått till?

"Kavla upp ärmarna"

Sverige är ett förhållandevis rikt land och har goda förutsättningar att nå målen. Genom Sveaskog äger staten fyra miljoner hektar mark, varav drygt tre miljoner hektar är produktiv skogsmark. Staten äger också stora arealer skog genom Fortifikationsverket och Fastighetsverket. Resurserna finns alltså på plats. Så kavla upp ärmarna och se till att jobbet blir gjort.

Nya nationalparker

Skydd av natur kan dessutom bidra till landsbygdsutveckling och i slutändan generera ökad samhällsekonomisk nytta. Exempelvis saknas det stora skogliga nationalparker i södra Sverige.

Ett antal nya nationalparker där skulle gynna det lokala och regionala näringslivet i form av fler besökare, ökat antal hotellövernattningar med mera. Även naturens betydelse för folkhälsa, välmående och friluftsliv är viktiga aspekter i sammanhanget.

"Tre gånger större risk"

Nu åter till skogsstyrelsens replik. Skogsstyrelsens påstående att registrering av nyckelbiotoper inte skulle ha någon betydelse för Sveriges miljömål stämmer helt enkelt inte.

Det är tre gånger större risk att en oregistrerad nyckelbiotop avverkas än en nyckelbiotop som redan är registrerad. Mer om detta kan läsas i debattartikeln "Oavsett vad Skogsstyrelsen och Sundqvist hävdar är situationen akut".

Även Miljöbalken är lag

Nyckelbiotoper har även, trots vad som uttrycks i skogsstyrelsens replik, en mycket tydlig koppling till lagstiftningen.

Föreskrifter är nämligen också lag – i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2013:3) anges under paragraf fyra att ”Skogsbruksåtgärder i ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har mycket höga naturvärden och har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna och utgör eller kan förväntas utgöra livsmiljö för akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade arter ska anmälas för samråd.”

I de allmänna råden till föreskrifterna preciseras detta till nyckelbiotoper. Även Miljöbalken är lag, och alla åtgärder i nyckelbiotoper ska, oavsett om de är registrerade eller inte, anmälas för samråd (12 § 6 kap). Detta gäller även gallringar i nyckelbiotoper.

Ologiskt och obegripligt

Med tanke på lagtexterna och Skogsstyrelsens miljömålsansvar är det alltså både ologiskt och obegripligt att registrering av nyckelbiotoper inte längre anses ingå i myndighetens tillsynsplikt. I slutändan handlar det om livet och om levande skogar som måste bevaras om Sverige ska nå sina miljömål.