"Ett nationellt skogsprogram för Sverige och världen"

DEBATT. Skogsägarnas engagemang är en förutsättning om vi ska få den råvara och de tjänster från skogen som klimatomställningen kräver. Ett skogsprogram som inte respekterar skogsägarnas äganderätt och drivkrafter är dömt att misslyckas. Det skriver styrelseordförandena i fem skogsägarföreningar, Sven-Erik Hammar, Lena Ek, Karin Perers, Gunnar Heibring och Torgny Hardselius.

Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna
Lena Ek, ordförande Södra Skogsägarna
Karin Perers, ordförande Skogsägarna Mellanskog
Gunnar Heibring, ordförande Skogsägarna Norrskog
Torgny Hardselius, ordförande Norra Skogsägarna

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht samlar sig. Det drar ihop sig. Sverige, liksom resten av världen, måste ställa om till en resurseffektiv bioekonomi utan fossil kol och olja för att möta de klimatutmaningar vi står inför. Och det är den svenska skogen som öppnar dörren till framtidens växande bioekonomi. Det vet landsbygdsministern.

Bucht har kallat till samråd

Sverige är ett betydelsefullt skogsland. Vi behöver fortsätta vara det. I dag torsdag samlar landsbygdsministern sitt programråd för att sätta inriktningen på det som ska bli Sveriges första nationella skogsprogram. Vi ser att Sverige behöver ett skogsprogram som tar tillvara skogsägarens engagemang, bidrar till ett konkurrenskraftigt och lönsamt skogsbruk, större exportintäkter och fler arbetstillfällen, samtidigt som det stärker den regionala utvecklingen i landet och driver på innovationer och utveckling av nya produkter och tjänster. Vi ser att ett nationellt skogsprogram behöver bli en bärande del av en sammanhållen nationell bioekonomistrategi för framtiden.

Regeringen ser och förstår skogens stora betydelse för det hållbara samhällsbygget, för nationen och för omställningen till ett samhälle fritt från kol och olja. Därför leder landsbygdsminister Sven-Erik Bucht arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram med visionen: Skogen – det gröna guldet som ska bidra till jobb och tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.

Flera förslag leder fel

Som en del i att arbeta fram programmet har fyra arbetsgrupper producerat rapporter med rekommendationer och åtgärdsförslag. Där finns positiva strategiska förslag som syftar till att främja innovation, export och global utveckling. Men, det är också uppenbart att flera av förslagen helt saknar koppling till regeringens vision. Näringens villkor och skogsägarnas drivkrafter har hamnat i bakgrunden, till förmån för ökad byråkratisering ur ovanifrånperspektiv. Det senare skulle skapa betydande svårigheter att nå programmets vision. Vi behöver bruka skogen mer, inte mindre. För Sverige – och för världen.

Skogsägarna är nyckeln

Det nationella skogsprogrammet behöver vara långsiktigt. Den övergripande inriktningen behöver därmed beslutas i bred parlamentarisk enighet. Precis som visionen, behöver det ge uttryck för skogens stora betydelse för nationen. Skogens och skogsbrukets potential måste ses i en helhet som spänner över flera politikområden. Men vems är den svenska skogen? Hälften av den svenska skogen ägs av 330 000 enskilda skogsägare, och hos dem sker 60 procent av skogens tillväxt och avverkning. En förutsättning för att ett nationellt skogsprogram ska bli verkningsfullt, är deras delaktighet. Utan de enskilda skogsägarnas engagemang och drivkrafter finns inte förutsättningar att få råvara eller andra tjänster från skogen. En stark äganderätt och principen om frihet under ansvar är grunden, men också god framtidstro och lönsamhet. Insikten om det måste återspeglas i inriktningen för ett nationellt skogsprogram för Sverige. Ett skogsprogram som inte förstår och respekterar skogsägarnas äganderätt och drivkrafter är dömt att misslyckas.

Ett handslag mellan stat och näring

En vision behöver följas av handling för att förverkligas. Ett skogsprogram som gör skillnad behöver bygga på ett gemensamt åtagande från samhälle och näring, ett åtagande som sedan konkretiseras i olika åtgärder. Somligt tar staten ansvar för, somligt tar olika delar av näringslivet ansvar för. Vi behöver framtidstro, en tillsammansanda och ett fast handslag mellan stat och näring om:

Mer skog

Världen måste byta från fossil olja och kol till förnybara råvaror. Det skiftet förutsätter att vi ökar skogsproduktionen och avverkar mer av den växande skogen. Ökad skogsproduktion förutsätter att skogsägare investerar i skogsvård och väljer att avverka. Investeringar i skogsvård kräver lönsamhet. I genomsnitt satsar skogsägarna idag 20-25 procent av kassaflödet i långsiktiga investeringar, såsom föryngring och röjning. Detta är exceptionellt högt i jämförelse med andra branscher. Långsiktiga investeringar bygger på att den som sår också får skörda. I den svenska skogen tar det 100 år. Skogsägarens ägande- och förfoganderätt över skogen är därför avgörande för framtidstron och en fortsatt vilja att satsa långsiktigt.

Stärkt konkurrenskraft

Skogen finns på en fri och global marknad där efterfrågan ger lönsamhet. För stärkt konkurrenskraft behövs en långsiktig näringspolitik som skapar förutsättningar och incitament för fler innovationer och kvalitetssäkrad kompetens. Dessutom krävs en väl fungerande infrastruktur.

Stå upp för skogen

Vi behöver stå upp för den svenska modellens marknadsbaserade skogsbruk – både här hemma och i Bryssel. I dag kan förutsättningarna för svensk skogsnäring snabbt förändras genom EU- lagstiftning inom olika politikområden som hindrar förverkligandet av det nationella skogsprogrammet. Vi behöver sprida kunskap om det hållbara svenska skogsbruket och dess produkter.

Regionala skogsprogram

Skogsbruket bedrivs där skogen finns. Därför behövs regionala skogsprogram med samma vision och utgångspunkter som det nationella programmet. Under dialogprocessen inför ett skogsprogram har många åtgärdsförslag lagts som i praktiken skulle innebära att staten genom olika myndigheter driver lokala arenor kring sådant som markanvändningsplanering, kartläggningar, vägledningar, plattformar, dialogforum, landskapsplanering, centrumbildningar. Hur denna kraftigt ökade byråkratisering och ovanifrånperspektiv skulle leda till ökad tillväxt och fler jobb har aldrig beaktats. Vi behöver istället nya marknadsdrivna affärsmodeller som ger ökad sysselsättning med skogen som bas. Sveriges många skogsägare har olika målsättningar med sitt skogsbruk. Detta ger en levande mångfald och förutsättningar att utveckla nya affärer. Genom ett lokalt och marknadsdrivet mångbruk av skogen, byggt på avtal och överenskommelser med skogsägaren, kan nya arbetstillfällen tillskapas. Ett starkt nationellt skogsprogram byggs underifrån genom regionala skogsprogram baserade på samma framtidstro och helhetsperspektiv som det nationella, och med samma vision och utgångspunkter som ledstjärna.

Tillsammans kan vi göra skillnad

Så kan ett svenskt nationellt skogsprogram för morgondagen, förankrat i dagens verklighet och regeringens vision, på riktigt göra skillnad och utveckla förutsättningarna för skogens bidrag till jobb, tillväxt i hela landet och en växande bioekonomi. Tillsammans får vi landet att växa. Är du med oss landsbygdsminister Sven-Erik Bucht? Är du med oss statsminister Stefan Löfven?

Forrige artikel "Lägg ner Bromma 2022 – en fjärde bana på Arlanda behövs inte" Næste artikel "Ställ inte miljö och människor mot varandra"
  • Rapportera

    Adriaan Muller · Skogsägare och rädd om äganderätten i Sverige.

    Nationellt skogsprogram och äganderätten till skogen

    Är vi i Sverige steg för steg in i en annan samhällsstruktur än den folkvalda och demokratiska? Alla dessa nya små inskränkningar i äganderätten. Det finns ett stort motstånd men det är fördelat på många intressenter. Det här motståndet finns även i riksdagen. Det skulle behövas ett samgående mellan alla dessa intressenter så att vår röst blir riktigt kraftfull. Vem ska leda detta arbete? LRF? Kanske måste vi börja med ett "bondetåg" under parollen äganderätt. 5000 bondetågsdeltagare på Stockholms gator en fredag eftermiddag sätter sina spår. Framförallt om det sker innan valet 2018. Nu äe det allvar.

Århustopp avfärdar kritik från skogsintressen

Århustopp avfärdar kritik från skogsintressen

INSYN. Miljörättsprofessorn Jonas Ebbesson håller inte med om att Århuskonventionen överimplementeras i EU och dess medlemsländer.
– Vi granskar parternas efterlevnad och rapporterar våra slutsatser och rekommendation till partsmötet, och vi får godkänt av parterna, svarar ordföranden i efterlevnadskommittén.