Här är årets mest lästa debatter på Altinget Miljö och Energi

Se höjda drivmedelspriser som en möjlighet – inte ett hot

”Tyvärr dominerar kortsiktiga ekonomiska perspektiv utan faktastöd klimat- och miljödebatten. När reduktionsplikten leder till höjda drivmedelspriser skapas ett omställningstryck till ett mer transporteffektivt samhälle. Det är en möjlighet inte ett hot”, skrev Gunvor G Ericson och Eva Svedling, tidigare statssekreterare (båda MP) på miljödepartementet och fortsatte:

”För att säkerställa att klimatomställningen blir rättvis krävs en fungerande fördelningspolitik, inte ökade utsläpp som följd av sänkta miljö- och klimatskatter. IPCC är glasklara: utebliven klimatomställning kommer att drabba de mest utsatta grupperna, såväl nationellt som globalt.

När reduktionsplikten leder till höjda drivmedelspriser skapas ett omställningstryck till ett mer transporteffektivt samhälle. Det är en möjlighet inte ett hot. I jordbruket behöver fossilberoendet minska. Det gör man knappast genom sänkt skatt på diesel. Om man vill förändra samhället i en mer hållbar riktning måste man förstå och ta hänsyn till såväl planetära gränser som ekonomiska drivkrafter och lönsamhet. Det handlar om vilka val vi gör. Utvecklingen av förnybar teknik är i dag det absolut billigaste sättet att få el. Sol och vind är i dag billigare än råolja.”

SD: Tondövt att inte se drivmedelspriserna som ett hot

Sverigedemokraterna svarade på debattartikeln om höjda drivmedelspriser genom en replik från Martin Kinnunen och Thomas Morell.

”Miljöpartisterna Gunvor G Ericson och Eva Svedling, tidigare statssekreterare på miljödepartementet, framför i sin debattartikel att svenskt näringsliv och svenska hushåll ska ”se höjda drivmedelspriser som en möjlighet – inte ett hot”. Med drivmedelspriser som rusar i höjden och lägger en strypsnara på svenskt näringsliv och svenska hushåll framstår ett sådant uttalande som tondövt och provocerande.”

Obegriplig attack mot de svenska fåglarna

”Skogsnäringen gjorde 2021 en samlad vinst på uppemot 50 miljarder kronor. Självfallet har de råd att ta hänsyn till våra svenska fåglar.”

Jägmästaren Peter Lindgren tar sig för pannan inför utspelen om att det svenska skogsbruket måste få ett frikort från alla fridlysningsregler.

Mitt i alltihop finns en mängd privata seriösa skogsägare som inte delar maktens och lobbyns uppfattning om snabba vinster och som ingenting hellre vill än att sköta sina skogar försiktigt och långsiktigt. Ge dem skälig ersättning för intrång.

”Det finns också väldigt många seriösa skogsmän och -kvinnor, som inte alltid kan verka utifrån sin övertygelse. Ge dem nya möjligheter. Det finns väldigt, väldigt många svenskar som vill se ett annat skogsbruk.”

Därför behöver Sverige en ny modell för att skydda skog

”Vi uppmanar Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att välja en ny modell för naturskydd som både vårdar relationen till landets skogsägare och den biologiska mångfalden”, skrev representanter för Mellanskog, Södra skogsägarna, LRF skogsägarna och Norra skog.

”LRF:s undersökning visar att åtta av tio skogsägare är positiva till att själva ta initiativ till att skydda höga naturvärden i skogen ifall en ny skyddsmodell baserad på frivillighet skulle gälla, där staten erbjuder ersättning och all form att skydd sker med markägarens medgivande. Samma undersökning visar motsatt effekt under dagens system. Det vill säga att åtta av tio skogsägare påverkas negativt i sin vilja att utveckla och bevara naturvärden under nuvarande naturvårdspolitik där skogsägaren utan medgivande kan förlora kontrollen över sin mark.”

Naturskyddsföreningen och WWF: Vi lämnar Skogsstyrelsens samverkansprocess

”Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF väljer att lämna Skogsstyrelsens samverkansprocess om ”gröna steg”. En anledning är att Skogsstyrelsen bestämt att skogsbrukets synpunkter ska väga tyngst i det fortsatta arbetet. Men det som oroar organisationerna mest är att processen kan komma att urholka nuvarande uppföljning av miljömålet Levande skogar.”

Det skriver Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen.

”I stället för att bidra till att undergräva miljömålet Levande skogar behöver Skogsstyrelsen arbeta för en uppföljning som är mätbar, relevant och objektiv. Detta har myndigheten dessvärre inte lyckats med i processen om ”gröna steg”.”