Debatt

Därför behöver Sverige en ny modell för att skydda skog

Vi uppmanar Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att välja en ny modell för naturskydd som både vårdar relationen till landets skogsägare och den biologiska mångfalden, skriver representanter för Mellanskog, Södra skogsägarna, LRF skogsägarna och Norra skog.

LRF:s undersökning visar att åtta av tio skogsägare är positiva till att själva ta initiativ till att skydda höga naturvärden i skogen ifall en ny skyddsmodell baserad på frivillighet skulle gälla, skriver debattörerna.
LRF:s undersökning visar att åtta av tio skogsägare är positiva till att själva ta initiativ till att skydda höga naturvärden i skogen ifall en ny skyddsmodell baserad på frivillighet skulle gälla, skriver debattörerna. Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Karin Perers
Ordförande Mellanskog 
Magnus Hall
Ordförande Södra   
Paul Christensson
Ordförande LRF Skogsägarna 
Stig Högberg
Ordförande Norra Skog 

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har sedan juni 2022 ett regeringsuppdrag att ta fram en ny strategi för hur Sverige arbetar med att skydda skog. I uppdraget står det att frivillighet ska vara en utgångspunkt och huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna.

Höga naturvärden en risk

Varför behöver Sverige en ny modell byggd på frivillighet? Det svenska skogsbruket är unikt på så sätt att hälften av skogen ägs och brukas av enskilda skogsägare, familjeskogsbrukare. Vi har genom generationer brukat och förvaltat skogar på ett sätt som skapat många av de naturvärden som finns i de svenska skogarna i dag. Problematiken med dagens system för naturvård där staten kan ta brukande- och äganderätten ifrån oss mot vår vilja, för att exempelvis bilda ett naturreservat, är att höga naturvärden blir en risk.

LRF:s undersökning visar att åtta av tio skogsägare är positiva till att själva ta initiativ till att skydda höga naturvärden i skogen ifall en ny skyddsmodell baserad på frivillighet skulle gälla, där staten erbjuder ersättning och all form att skydd sker med markägarens medgivande. Samma undersökning visar motsatt effekt under dagens system. Det vill säga att åtta av tio skogsägare påverkas negativt i sin vilja att utveckla och bevara naturvärden under nuvarande naturvårdspolitik där skogsägaren utan medgivande kan förlora kontrollen över sin mark.

Kontraproduktivt system

Det är tydligt att dagens system är kontraproduktivt. Vi från skogsägarrörelsen är beredda att ta ansvar och föreslår därför en modell som både leder till bättre dialog och skapar större incitament hos enskilda skogsägare att värna och utveckla den biologiska mångfalden. Vi vill att det ska vara en möjlighet snarare än en risk för skogsägare att låta gammal skog, lövträd och sällsynta arter frodas i landskapet.

Givetvis kan ett frivilligt system innebära att vissa områden som myndigheterna önskar att bevara fortsätter brukas. Vi måste dock komma ihåg att det är möjligheten för skogsägare att göra aktiva val som har skapat dessa höga naturvärden från början.

Vi vill att det ska vara en möjlighet snarare än en risk för skogsägare att låta gammal skog, lövträd och sällsynta arter frodas i landskapet.

I skogsbruket handlar det hela tiden om vardagsbeslut, vilka träd ska sparas, vilka områden ska brukas och vilket är målet med mitt skogsbruk på just den här platsen? När dessa val riskerar att leda till en ökad risk att förlora sin mark, så kommer många skogsägare på sikt inte låta dessa naturvärden komma fram. Det är denna problematik som vår modell också adresserar. Vi föreslår en modell i fyra steg:

    1. Identifiering av behov. Myndigheterna ta fram en tydlig prioritering av vilka naturtyper och naturvärden som är i behov av skydd. Denna utgår ifrån en analys av vad som redan är skyddat och hur mycket resurser som finns i statsbudgeten.
    2. Utlysning. Myndigheterna gör en utlysning där de tydligt beskriver för skogsägare vilka naturvärden som efterfrågas för skydd av natur. Informationen behöver vara lätt att förstå, exempelvis genom bilder som skogsägare kan jämföra sin skog med.
    3. Förslag. Utifrån den utlysning som har gjorts kan skogsägare frivilligt föreslå områden i sin skog till myndigheterna. Om förslaget från markägaren innehåller rätt naturvärden ska de prioriteras. Ifall myndigheterna inte får in tillräckligt många förslag kan även de föreslå områden som är lämpliga för skydd till skogsägare. När myndigheten tar initiativ har markägaren alltid rätt att säga nej.
    4. Överenskommelse. Myndigheten och markägaren kommer överens om hur marken ska skyddas, med vilka föreskrifter och med vilken ersättning som skogsägaren kommer få för sin mark.

Inspireras av Norge

Markägarens medgivande i varje steg av processen är A och O för att arbetet ska fortsätta. Frivilligheten är grunden för hela modellen och avsteg från denna princip riskerar att förtroendet för myndigheterna ruckas. Det är därför viktigt att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nu, med stöd av tydliga instruktioner från regeringen, vågar löpa linan ut tills 2025 då systemet ska utvärderas.

Inspirationen till modellen kommer från norska motsvarigheten ”Frivillig vern” som sedan 2003 är den etablerade arbetsmodellen för norska myndigheter vid skydd av skog, vilket har bidragit till ett mer kostnadseffektivt naturskydd med minskad konfliktnivå mellan myndigheter och skogsägare. Om vårt norska grannland kan arbeta tillsammans med skogsägare så borde även svenska myndigheter kunna göra detsamma.

Tillsammans representerar vi runt hälften av landets 315 000 skogsägare. Familjer som ofta ägt och vårdat marken i generationer. Vi lägger nu det här förslaget på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets bord. Ge landets skogsägare möjligheten att värna och utveckla den biologiska mångfalden utan risken att förlora sin mark mot sin vilja.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget