De två fiskefrågorna som delar partierna

FISKE. Frågan om det bör införas ett förbud mot ålfiske och bottentrålning splittrar det svenska politiska landskapet, men det finns generellt en bred uppbackning bakom flera fiskepolitiska förslag.

Miljöorganisationernas önskemål på fiskeområdet får bred uppbackning. <br>
Miljöorganisationernas önskemål på fiskeområdet får bred uppbackning.
Foto: Lars-Ove Loo
Jacob Hederos

Partiernas miljölöften inför nästa mandatperiod i EU spänner över ett brett spann av frågor. Men till skillnad från i flera andra politikområden råder det en relativt brett stöd för de förslag som miljöorganisationerna efterfrågar uppbackning kring inom fiskepolitiken.

Brett stöd för skärpta kvoter 

Starkast enighet ser ut att finnas bakom frågan att pressa på fiskeriministrarna att gå på en försiktigare linjen när fiskekvoterna ska fastställas i unionen framöver. Det är inte en fråga där parlamentet har beslutsrätt, men i samband med att deadline för den gemensamma fiskepolitikens mål att uppnå hållbart fiske till och med år 2020 närmar sig kommer frågan säkerligen att väckas i parlamentet.

Det ser nämligen svårt ut att nå målen, enligt Världsnaturfonden WWF fiskas exempelvis bara hälften av bestånden hållbart i Östersjön idag.

I Stockholms universitets Östersjöcentrums utfrågning av partierna ställer sig alla bakom förslaget att kvoterna ska följa det internationella forskningssamarbetet ICES rekommendationer "även om det innebär ekonomiska förluster för yrkesfiskare och det i slutändan blir färre fiskare kvar”.

Jag får uppfattningen att dessa framåtblickande utfrågningar inte är något man sysslar med i andra delar av Europa.

Madeleine van der Veer
WWF

I Världsnaturfonden WWF:s enkät går partierna ännu längre. Där stödjer de att ”de lägre kvotnivåerna som forskarna tar fram appliceras i EU för att skydda fiskbestånden och säkra ett hållbart fiske”

Just den senare formuleringen väger tyngre, då det är ofta i det övre spannet (eller ovanför spannet) för de föreslagna kvoterna som sedan de faktiska kvoterna fastställs mellan ministrarna.

Läs mer: Missnöje hos näring med senaste kvotbeslut

Bland miljöorganisationer efterfrågas just dessa skärpningar för att nå målen, men från EU-kommissionens sida förs istället argument fram som pekar på att man är i linje med målet i och med att fiskekvoterna ändå oftast beslutas inom de vetenskapligt framlagda ramarna. Här råder det dock delade meningar, och emellanåt kritiseras också de antagna kvoterna av forskare vid ICES.

Läs mer: Föreslagen kvot för Östersjötorsk väcker frågor

Kameror inte lika uppskattat

Ett beslut som faktiskt ser ut att tas under de första månaderna i parlamentet delar dock partierna mer. Det rör lagförslaget som skulle tvinga fiskeflottan att installera kameraövervakning på fartygen. Reformen, som lagts fram för att garantera att flottan inte kastar tillbaka oönskad fisk i haven, följer på ”landningsskyldigheten” som infördes i den senaste reformen av den gemensamma fiskeripolitiken.

Läs mer: Hav ska jaga tjuvfiskare med drönare

Här råder det delade meningar mellan partierna. Enligt WWF:s enkät kommer inte representanterna för SD, KD och M att rösta för det förslaget, vilket organisationen beklagar då det ”skulle vara ett effektivt medel för att förbättra den bristande kontrollen och efterlevnaden av fiskeripolitiken” 

Ålfisket fortsatt kontroversiellt

Efter flera års debatt har en omfattande begränsning av ålfisket införts i EU. Men flera undantag finns fortfarande, vilket enligt flera bedömare leder till att beståndet fortsatt är kraftigt hotat. Både Östersjöcentrum och Naturskyddsföreningen efterfrågar därför partiernas ställningstagande till ett totalförbud av ålfisket i EU:s vatten.

Läs mer: Skilda ministerreaktioner efter EU:s ålbeslut

Läs mer: Fisket förbjöds mellan november 2018 och januari 2019

Här är det C, KD och SD som inte ställer upp på ett totalförbud. SD menar dock att förbudet kan vara välkommet om det på sikt gynnar näringen. C och KD trycker på att ålfisket är ett värdefullt kulturarv och en tradition som bör värnas, även om fisket ska ske på ett begränsat sätt. KD tycker att den begränsning som ligger fast under detta år är tillräcklig. Detta är dock också en fråga som främst kan behandlas hos ministerrådet, om det inte blir aktuellt för en översyn av regelverket på området.

Mer splittring kring trålning

En annan åtgärd som efterfrågas är ett generellt bottentrålningsförbud. I EU infördes detta temporärt runt de brittiska öarna under en period 2014, men miljöorganisationer, bland annat Naturskyddsföreningen, efterfrågar ett generellt förbud i EU och i internationellt vatten. Argumenten är bland annat att metoden innebär att havsbottnen skadas och att näring och miljögifter frigörs när sediment rörs upp.

Läs mer: Yrkesfiskarna beskriver SNF som romantiska drömmare.

SD, KD och C ställer sig här negativa till ett förbud, om än i skiftande grad. L vill att förbudet ska gälla i skyddade områden, men öppnar för att begränsade undantag ska kunna ges i resterande hav. M argumenterar också för att ett förbud ska finnas, men vill också att det ska undantag där ett förbud inte är ändamålsenligt, som exempelvis vid sandbottnar. Resterande partier vill se ett förbud.

Skräpt tillståndsprövning får bred uppbackning

Det pågår fortsatt omfattande fiske i en stor del av de beslutade Natura 2000-områdena, vilket anses bero på att fisketillstånden delas ut utan ordentliga miljökonsekvensbeskrivningar. Naturskyddsföreningen efterfrågar en skärpning av den gemensamma fiskeripolitiken som skulle innebära att alla fisketillstånd tydligare ska tillståndsprövas mot Art- och habitatdirektivet.

Läs mer: Dansksvensk fisketvist fortsätter i november

Huruvida det är aktuellt med en översyn av fiskeripolitiken som beslutades år 2014 är oklart, men om så är fallet så ser det ut att finnas ett bred stöd hos svenska partier till åtgärden. Alla partier utom KD och SD ställer sig bakom skärpta tillståndsprövningar och bland annat Liberalerna motiverar sitt ställningstagande med att extra försiktighet bör vidtas i Natura 2000-områden.

Kommer någon vara med att påverka?

Hur partierna i andra länder ställer sig till de miljöpolitiska förslagen som förespråkas från miljöorganisationerna är oklart. Liknande utfrågningar riktas istället främst till de europeiska partigrupperna, i alla fall i WWF:s Europasamarbete.

– Jag får uppfattningen att dessa framåtblickande utfrågningar inte är något man sysslar med i andra delar av Europa. När jag har tagit upp detta med våra systerorganisationer får jag intrycket att det inte är något man gör, säger Madeleine van der Veer, samhällspolitiskt ansvarig hos WWF i Sverige, till Altinget.

Fiskeripolitiken är ett av de politikområden där parlamentet har stort inflytande, då de bland annat är med och beslutar om de regelverk som ska sätta ramarna för de årliga kvoterna och de fiskeriavtal som EU tecknar med andra länder. Men intresset för att kämpa för en plats i arbetsutskottet där detaljerna mejslas ut ser fortsatt ut att vara lågt.

I den senaste sammanställningen från SVT:s valkompass är det endast tre kandidater, Gustav Hemming (C, plats 4), Emma Nohrén (MP, plats 5) och Inga-Lena Fischer (L, plats 33) som prioriterar en plats i fiskeriutskottet överst.

Läs mer: Få kandidater nappar på fisket

Dokumentation

Torskbestånd, fiskeutfrågningar och andra miljö- och klimatlöften

Läs även Baltic sea 2020:s sammanställning av partiernas önskade åtgärder för att återställa torskbestånden här

Naturskyddsföreningens rapport Löften i elfte timmen finns här.

Världsnaturfonden WWF:s Valkompass hittar du här

Östersjöcentrum Baltic Eyes utfrågning återfinns här



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00