Få kandidater till parlamentet nappar på fisket

EU-VAL. Endast två av 213 svenska kandidater till Europaparlamentet prioriterar fiskeriutskottet överst på önskelistan. Miljöpartiet kan tappa ledarrollen i utskottet efter valet.

När Altinget i arbetet med att ta fram SVT:s valkompass ställde frågan om vilket utskott de helst ville sitta i stack några utskott ut. Miljöutskottet var det som flest kandidater prioriterade högst, men i andra ändan återfanns bland andra fiskeriutskottet, som endast två kandidater valt.

Från Miljöpartiet som under nuvarande mandatperiod har haft en ledande position i utskottet är det bara Emma Nohrén, nuvarande ordförande för Miljömålsberedningen, som satt det utskottet överst.

– Men för mig är det ett önskemål, det är där jag tror skulle kunna göra mest nytta i, säger Emma Nohrén till Altinget.

Hon poängterar vidare att placeringen i utskott är något som avgörs i förhandling inom den gröna partigruppen efter valet. Men en annan faktor i sammanhanget är att Nohrén också är nominerad till att ta över partisekreteraruppdraget i Miljöpartiet.

Hennes kandidatur, hon är placerad på femte plats i partiets lista, hänger alltså mycket löst. Partisekreterarvalet avgörs på Miljöpartiets kongress den 3-5 maj.

– Om det blir så att jag blir vald till partisekreterare så sätter jag det uppdraget först. Men jag har längre drömt om att bli parlamentariker, så vi får se hur det blir i framtiden, säger Emma Nohrén. 

Nohrén har svårt att peka ut någon annan kandidat på partiets lista som har samma fokus.
– Men vi har ju en väldigt tung post där som vice ordförande och allting, så det känns ju väldigt konstigt om vi i den gröna inte skulle fortsätta med det.
För att ni ska få fortsätta med det så måste ni väl kämpa för det och nu är det ingen annan av kandidaterna som har lyft det just i sin kampanj?
– Ja, så är det. Men hur man tänker med utskottsplatser har ju också att göra med vilka personer som kommer in och var de kan göra bäst nytta, säger Emma Nohrén.

Miljöpartiet riskerar alltså att förlora den framträdande rollen i fiskeriutskottet som de nu innehar. Huruvida den prioriteringen diskuterats internt i partiet inför valet är dock inget som bekräftas till Altinget.

Engström(MP): Förståeligt

För Miljöpartisten Linnéa Engström, som har suttit som vice ordförande i utskottet under större delen av nuvarande mandatperiod efter det att Isabella Lövin tog plats i regeringen, är det till viss del förståeligt.

– Jag kan förstå att det inte är så många som söker sig dit. Det är ett jättesvårt utskott, även om de andra lagstiftande utskotten inte är så enkla heller. Men jag är en stark försvarare för fiskeriutskottet, för man får göra väldigt mycket verkstad där. Det är inte så hård konkurrens, om du vill hålla på med lagstiftning, säger Linnéa Engström till Altinget och fortsätter:
– Men det är också ett utskott där du inte får typ någon medial uppmärksamhet överhuvudtaget.

Missat mål hotar

Vad finns det då för frågor som är aktuella i utskottet under nästa mandatperiod? Utöver rena lagstiftningsförslag och en översyn av implementeringen (se faktaruta), så pekar bland annat Världsnaturfonden WWF på vikten att att följa upp resultatet av det antagna målet om att stoppa överfisket i Europeiska vatten till år 2020.

Enligt kommissionen ligger man relativt i fas med målet, utifrån det underlag som tas fram från forskningssamarbetet ICES. Men från miljöorganisationshåll låter det annorlunda. Enligt WWF senaste granskning av resultatet överfiskas 50 procent av bestånden i Östersjön, 40 procent i Nordostatlanten och 90 procent av arterna i Medelhavet.

Läs mer: Föreslagen kvot för Östersjötorsk väcker frågor

Oron: Tar inte ansvar

Karin Glaumann, fiskeriexpert på svenska WWF, tror inte att konsekvenserna av ett missat mål kommer att vara radikala denna gång.

 

– Fisket kommer sannolikt inte att stoppas även om målen om hållbara fiskbestånd inte nås till 2020.  Det vi befarar är att man fortsatt kommer att skjuta de här målen på framtiden hela tiden. Och då behöver man ju inte ta tag i problemen, säger Karin Glaumann till Altinget. 

Arbetet för att besluta vilka konsekvenser som ett missat mål kan få kommer troligen att fattas mestadels på ministerrådsnivå, då det är där som kvoterna varje år fastställs för fisket framöver. Men även i parlamentet lär debattvågorna gå höga.

C-kandidat: Förvånande

Den andra kandidaten som lyft fram fiskeriutskottet som det önskade utskottet är Gustav Hemming. Han i dag är regionråd i Stockholm för Centerpartiet, men han står också på fjärde plats på C:s kandidatlista.

– Jag tycker i grunden att det är väldigt konstigt att inte fler vill arbeta i fiskeriutskottet. För om det är något område där det är väldigt tydligt att det är gränsöverskridande arbete som är avgörande för att klara framtidsutmaningarna så är det fiske- och havsmiljöfrågorna, säger Hemming till Altinget och fortsätter:
– Och Östersjön, som jag både i vardagen som regionråd och i min kampanj har ett fokus på, är ju förutom den begränsade ryska kusten, ett EU-hav. Och Östersjön är ett av de mest förorenade haven, samtidigt som det är ett hav där fiskepolitiken inte är i fas med vad som är långsiktigt hållbart och ett hav där vi har en akut risk för att torsken ska utrotas.

Hemming kommer om han blir invald arbeta dels för att havsmiljöfrågorna och fiskepolitiken ska bli mer sammanlänkad, dels för att försöka styra om fisket till att bli mer småskaligt.
– Det finns en allmän uppfattning att klimatfrågan är den viktigaste miljöfrågan och det är ju sant. Men det är också så att EU har faktiskt en större möjlighet och rådighet att ta hand om havsmiljön och fisket, så det finns mer vi kan göra där för att exempelvis ta om hand om Östersjön, säger Gustav Hemming.

"Spelar roll vem som sitter där"

Nuvarande MP-parlamentarikern Linnéa Engström trycker också att det är synd att få fokuserar på fiskeriutskottet, just när stora delar av den senaste årens stora reform på området, den gemensamma fiskepolitiken (CFP) nu ska implementeras.

– Allt ska ju genomföras nu i reformen, och det är då som arbetet börjar såsom jag ser det. Ingenting kommer gratis eller följs såsom det var tänkt, om det inte finns någon som pushar på. Det är synd om inte Emma kommer in, eller Gustav Hemming då. Vi får hoppas att han kommer in så kan man förhoppningsvis jobba med honom, säger Engström till Altinget.

Men hur viktigt är det egentligen att en svensk kommer in relativt exempelvis en annan grön ledamot. Det sägs ju att ni är väldigt samkörda i partigruppen?

– Det beror lite på vem personen är. I Sverige har vi inga starka intressen som håller oss tillbaka, vi kan ju egentligen säga vad som helst. Det är klart att det finns de som är sura, men det får en väldigt liten effekt. Det är svårare för en fransk eller spansk ledamot, som är de som söker sig till utskottet. De har hela industrin att förhålla sig till hela tiden, säger Engström, som inte fick en plats på MP:s lista inför valet.

Hon kommer istället framöver att arbeta som Östersjö- och Skandinavienchef på hållbarhetsmärkningen Marine Stewardship Council, MSC.

Läs mer: Petad EU-parlamentariker blir MSC-chef

Ett citat har uppdaterats efter publicering.

Forrige artikel Petad EU-parlamentariker blir MSC-chef Petad EU-parlamentariker blir MSC-chef Næste artikel Sunér Fleming lämnar Svenskt näringsliv Sunér Fleming lämnar Svenskt näringsliv