Förmånscykeln kan bli Sveriges nästa tillväxtmotor

Under 1980-talet skanderade bilindustrin att utan bilen stannar Sverige. I dag vill vi vända på den devisen. Utan cykeln stannar Sverige. Inte bara som hållbar nation, utan som konkurrenskraftigt industri- och innovationsland.

Sverige tappar mark som cykelnation

Sedan 2019 minskar antalet cykelresor i Sverige. Cykelförsäljningen har fallit sedan 2015. I det senaste förslaget till nationella planen för transportinfrastruktur, presenterad i september 2025, finns inte en enda satsning öronmärkt för cykling. Riksrevisionen konstaterade i sin granskning i maj 2025 att statens insatser för cykeltrafiken inte har varit effektiva. Cykelåtgärder har bortprioriterats, och infrastrukturen hänger inte ihop.

Samtidigt rusar utvecklingen framåt i resten av Europa. Där sysselsätter cykelindustrin redan i dag en miljon människor i över 1 000 små och medelstora företag.

Belgiens cykelsektor har vuxit med 90 procent på åtta år och nådde ett nettotillfört värde på 951 miljoner euro 2022. Det är en tillväxt som vida överstiger landets BNP-utveckling i övrigt. I Tyskland hyrdes 750 000 nya företagscyklar bara under 2024. Hela 41 procent av alla tyska anställda har i dag tillgång till en företagscykel.

Med rätt ekonomiska incitament kan trenden vändas 

I vår nya rapport Utan cykeln stannar Sverige presenterar vi en fördjupad analys av de ekonomiska incitament som driver cyklingen i Europa, och visar hur Sverige med konkreta reformer kan vända den nedåtgående trenden.

Med enkla regelförändringar och beprövade incitament kan vi fördubbla cyklingen, stärka svensk industri och ge samhället mätbar avkastning på varje investerad krona

Sverige har alla förutsättningar att vara en del av denna utveckling. Vi är redan ett stort cykelproduktionsland med internationellt erkända varumärken. Vi har kompetens inom tillverkning, design och innovation. Men utan ekonomiska incitament som driver efterfrågan riskerar vi att tappa både marknadsandelar och arbetstillfällen.

Skattelättnader ger effekt 

Det positiva är att vi inte börjar från noll. Sedan skattelättnaden för förmånscyklar infördes 2022 har resultaten varit slående. Över hälften av förmånscyklisterna har minskat sitt bilkörande. 92 procent cyklar mer. I december 2023 hade fler svenskar förmånscykel än förmånsbil.

I Jönköpings kommun, som var tidigt ute, har 6 500 förmånscyklar levererats och pendlingsmönstren har skiftat markant från bil till elcykel. På Ahlsell har 20 procent av medarbetarna valt cykelförmånen – en av företagets mest populära förmåner någonsin.

Men utvecklingen bromsas.

Momsändring skapar osäkerhet 

Skatteverkets omtolkning 2023, som senare bekräftades av Högsta förvaltningsdomstolen 2024, innebär att förmånscyklar via bruttolöneavdrag nu beläggs med moms. Det skapade omedelbar osäkerhet och Stockholms stad pausade sin upphandling som skulle ha gett 45 000 anställda tillgång till förmånscyklar.

Kommuner och regioner, som tidigare kunde erbjuda förmånen momsfritt, tvekar nu. Varje arbetsgivare som avvaktar innebär förlorade cyklister, förlorad folkhälsa och förlorade affärsmöjligheter för den svenska cykelindustrin.

Tre reformer för att stärka svensk cykling

Vi föreslår tre konkreta reformer som bygger vidare på befintliga system och tar efter beprövade modeller i jämförbara europeiska länder:

• Gör förmånscykeln momsfri och förenkla regelverket.
  I dag är det förmånligare med förmånsbil, jämfört med förmånscykel, vilket motiveras med att bilen primärt är tänkt att användas i arbetet.
• Inför kilometerersättning för cykling. 
  Flera länder i Europa har infört kilometerersättning för cykling. I Sverige går det i dag att göra skatteavdrag på upp till 350 kronor per år, om kostnaderna för jobbpendling överstiger 11 000 kronor. Ett avdrag som inte ens täcker lagning av en cykelpunktering.
• Se cykelinvesteringar som verklig samhällsnytta.
  Varje cyklad mil ger samhället ungefär 15 kronor tillbaka i form av stärkt folkhälsa. Ändå saknar Trafikverket i dag verktyg för att beräkna cykelåtgärders samhällsekonomiska nytta. Med rätt beräkningsmodeller blir det tydligt att investeringar i cykeln ger hög avkastning för samhällsekonomin.

Nu är det dags att leverera. Med enkla regelförändringar och beprövade incitament kan vi fördubbla cyklingen, stärka svensk industri och ge samhället mätbar avkastning på varje investerad krona.

Frågan är inte om vi har råd att satsa på förmånscykeln. Frågan är om vi har råd att låta bli.