Utvidgat EU-förbud för utpekad bidödare

Tre typer av växtskyddsmedelgruppen neonikotionider rekommenderas i dag att få ett utvidgat användningsförbud av EU:s medlemsländer. Detta genom att en kvalificerad majoritet ställde sig bakom kommissionens förslag att utvidga ett tidigare förbud på blommande växter från 2013 till att omfatta all utomhusodling.

Sverige var ett av de länder som ställde sig bakom förslaget, som fick stöd av totalt 18 länder. Fem lade ner sina röster, medans Ungern, Rumänien, Danmark och Tjeckien röstade emot, enligt Euractivs uppgifter.

– Det finns en tydlig bevisning för att de bidrar till en stor skadeverkan för bin, inte bara direkt men också långsiktigt. Med tanke på att bina har en så grundläggande funktion i ekosystemet och att vi ser en kraftig bidöd som detta bidrar till, så anser vi att man inte heller kan göra några undantag för andra utomhusväxter, säger miljöminister Karolina Skogs pressekreterare Jakob Lundgren till Altinget.

Fredagens beslut föregicks av flera års diskussioner på EU-nivå. Redan i december var frågan uppe för beslut i den kommitté som ska ta hand om frågorna. Men beslutet sköts fram då länderna bland annat efterfrågade en ny analys från expertmyndigheten EFSA. Tidigt i våras gav EFSA sitt besked, som till stor del backade upp kommissionens förslag.

Läs mer: Motståndarna till ett förbud pekar på att frågan inte är tillräckligt klarlagt

Flera medlemsländer ger dock dispens

Men frågan är inte avslutad bara för att det nu blir ett utvidgat förbud från slutet av 2018. Flera medlemsländer har nämligen valt en annan tillämpning av det tidigare förbudet, och bland annat givit dispens för rapsodlare. Danmark och Finland är några av länderna som valt den vägen.

– En majoritet på omkring 22-23 länder följer det tidigare förbudet, men 6-7 länder har valt att göra en annan tillämpning. Det gör att vi fortfarande har en del att arbeta med för att åstadkomma en önskvärd harmonisering inom EU, säger Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen till Altinget.

De avvikande ländernas dispenser har lett till mycket irritation. Bland annat så får andra länders myndigheter ta emot kritik från odlare som anser sig missgynnade på marknaden. Sverige är ett av de länder som under flera år har beklagat läget och under fredagens möte uppmanade de åter kommissionen att reda ut frågan.

Det finns en tydlig bevisning för att de bidrar till en stor skadeverkan för bin

Jakob Lundgren
Karolina Skogs pressekreterare

– I ärlighetens namn så har kommissionen inte gjort mycket hittills. Vi får se vad som händer nu. Jag tycker att kommissionen borde ha agerat hårdare tidigare, då det hade varit bra för att kunna få en praxis kring rättstillämpningen. Det ges enligt vår tolkning inget rättligt utrymme till något undantag, säger Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen, som också har behandlat dispensansökningar från svenska odlare.

”Oklara miljökonsekvenser”

När det utvidgade förbudet nu införs så kommer troligen sockerbetsodlare att vara en annan grupp som söker dispens. De drev inför fredagens beslut en aktiv kampanj för att försöka få till ett undantag för deras grödor, då de pekar på att pollinerade insekter inte nyttjar dem. Men kampen blev tillslut fruktlös. Gunilla Berg på Jordbruksverket menar att beslutet kommer att få stora konsekvenser för odlingen av sockerbetor.

– Om de får sluta med användningen så kommer det troligen att leda till mer användning av mindre effektiva växtskyddsmedel, för tyvärr så finns det inte några andra alternativ för dem för att behandla skadedjur under uppkomsten och bladlöss som angriper grödorna. Varken sortval, andra odlingsmetoder eller andra växtföljder biter på dem, säger Gunilla Berg till Altinget och fortsätter:
– Det är i alla fall oklart för mig vilka olikamiljökonsekvenser detta nu får.

Läs mer: Inom forskarvärlden har fokuset skiftat till att studera vilka alternativ som är aktuella