”EU-kommissionen underkänner svensk skogsklimatlinje”

LULUCF. EU-kommissionens besked är tydligt, enligt Naturskyddsföreningen: Sveriges modell att bedöma den framtida kolsänkan i skog- och markbruket håller inte måttet. Nu väntar förhandlingar under hösten och eventuell domstolsstrid.

Foto: Raigo Pajula, © European Union , 2017
Jacob Hederos

Sveriges modell för hur man vill lägga upp sin plan för bokföringen av kolsänkan i skog- och markbruket har nu fått sin respons från EU-kommissionen. Och budskapet sticker ut relativt de andra ländernas planer.

Alla länder förutom Malta får kommentarer riktade till sina bokföringsplaner. Men det är bara i Sveriges fall (och till viss del Lettlands) som uppmaningarna är skarpa:
Sverige ska förändra delar av sin plan för att ligga i linje med syftet med regelverket, att garantera att uttaget inte överstiger upptaget av kol i skog- och mark.

Den mest känsliga frågan rör var referensnivån för den framtida bokföringen av kolsänkan ska läggas. Sverige förespråkar att ”högsta möjliga hållbara avverkning” ska vara utgångspunkten. I praktiken innebär det att 100 procent av den beräknade tillväxten i virkesproduktionsskogen kan avverkas utan att skogen skapar en utsläppsskuld.

Läs mer: Naturvårdsverket står inte bakom antagna modellen

Det är en modell som Sverige är ensam om bland EU-länderna. Modellen ifrågasattes redan när EU:s expertgrupp sa sitt. Och från miljöorganisationers perspektiv är budskapet i kommissionens rapport tydligt: Den svenska metoden stämmer inte överens med förordningens syfte.
– Man förkastar helt att Sverige skulle kunna sätta den beräknade avverkningsnivån på 100 procent. Den kommer att behöva göras om, säger Otto Bruun, sakkunnig vid Naturskyddsföreningen, till Altinget.

Läs mer: Svensk skogsklimatlinje sågas av expertpanel

Sverige sitter ensam kvar med en tolkning som inte ens Sveriges allierade i lobbykampanjen – Finland – gör

Otto Bruun
Naturskyddsföreningen

Läs mer: Sveaskog: Svensk linje underkänns inte alls 

På Regeringskansliet har man inte landat i hur man ska tolka kommissionens rekommendationer ännu.
– Vi får ta hand om detta nu och bestämma hur vi ska svara på de här frågorna. Men vi har inte börjat med det ännu, säger departementssekreterare Johan Kristensson till Altinget.

Nu inleds en period av informella förhandlingar mellan svenska regeringens representanter och kommissionen. Det är dock inte självklart att Sverige skulle följa rekommendationerna.
Regeringen driver på riksdagens mandat en tolkning av regelverket. Där pekar man på att en förändring av regelverket som beskrivits som en ”nordisk seger” gör tolkningem möjlig.
– Men Sverige sitter ensam kvar med en tolkning som inte ens Sveriges allierade i lobbykampanjen – Finland – gör, säger Otto Bruun.

Läs mer: Regeringen körs över i klimatpolitiken
Läs mer: Skogsseger i Bryssel

Svensk trovärdighet ”kan skadas”

Om Sverige inte skulle följa rekommendationerna kan EU-kommissionen anta en referensnivå på egen hand, som sedan kan överklagas av Sverige i EU-domstol. Men den vägen är inget som Otto Bruun rekommenderar.
– Det handlar ju om att skapa trovärdighet för skogs- och klimatpolitiken, som har en alltmer framträdande roll i det internationella klimatarbetet i och med behovet av att öka inlagringen. Om Sverige tar strid för detta så kommer det se konstigt ut. Det finns en risk för Sveriges skogs- och klimatpolitiska anseende, och ett sådant agerande gör det också svårare att framöver bygga ett trovärdigt bokföringsregelverk av kolsänkan inom FN.

EU-kommissionen vill inte ge en kommentar till Altinget i den aktuella frågan.

Läs kommissionens rekommendationer här

Uppdatering: Artikel har uppdaterats med ett förtydligande om att regeringens föreslagna linje inte gick igenom i riksdagen.

Dokumentation

Kolsänkan i skog och mark viktig pusselbit i EU:s klimatpolitik

  • EU:s medlemsländer enades med parlamentet och kommissionen om hur unionen ska hålla skogs- och markbruket inom de klimatpolitiska ramarna under 2021-2030 i december 2017.
  • Lulucf står för Land use, land-use change, and forestry och behandlar de utsläpp och upptag inom de skog- och marksektorer som direkt påverkas av mänsklig aktivitet.
  • Totalt beräknas det årliga upptaget från Lulucf-sektorn motsvara runt 10 procent av de årliga utsläppen i unionen.
  • De andra två ramlagarna inom EU:s klimatlagstiftning mellan 2021-2030 är ETS, som behandlar utsläppshandeln och ESR, som behandlar alla andra sektorer utanför utsläppshandeln.
  • Sverige är en av de största spelarna på skogsområdet, då landet innehar 16,7 procent av de totala skogsarealen i EU, vilket är den största andelen. Andra stora skogsländer är Spanien och Finland. År 2015 rapporterades det in att 30 miljoner hektar var bevuxet i Sverige.
  • Läs förordningen här


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00