Regeringen körs över i klimatpolitiken

LULUCF. En majoritet i riksdagens miljöutskott förespråkar att Sverige ska satsa på att använda all tillväxt i bokföringen av den produktiva skogsmarkens klimatnytta framöver.

Isabella Lövin beklagar den antagna linjen från riksdagens miljö- och jordbruksutskott. <br>
Isabella Lövin beklagar den antagna linjen från riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
Foto: Silvère Gérard © European Union , 2015 samt Naturvårdsverket.
Jacob Hederos

Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets representanter i dagens överläggning i miljö- och jordbruksutskottet fick se sin linje nedröstad av de andra partierna i utskottet på torsdagen.

Utskottet förespråkar att högsta möjliga avverkningsnivåer ska ligga till grund för rapporteringen av inom klimatramverket Lulucf. Därmed beräknas upptaget av kol från skogbrukssektorn minska mellan 2021 och 2025 i den klimatpolitiska kalkylen.

Att gå på regeringens linje och istället utgå från att skogsbruket fortsätter på historiska nivåer i beräkningarna, ansågs bland annat hota fortsatta investeringar för att öka produktionen av ersättningsmaterial till fossila resurser från skogen. Det menar bland andra Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna.

– Vi skulle begränsa våra möjligheter att ersätta fossila råvaror i flera av de branscher som pekat ut i sina färdplaner att de behöver skogen. Att då lägga ett band på sig själv, känns inte utifrån ett skogsägarperspektiv, utan ett nationellt perspektiv, onyttigt, säger Magnus Kindbom hos LRF Skogsägarna till Altinget.

Svårt att hänga med? Här är bakgrunden

Den antagna linjen befarades dock kunna leda till att utsläppskrediter skapas utan nya ansträngningar, i det fall skogsbruket inte utökar avverkningen från dagens avverkning på 92 procent av tillväxten till 100 procent framöver. Dessa krediter skulle då kunnat nyttjas för att balansera utsläppen från andra delar av klimatpolitiken.

Oro för Sveriges anseende

Men det ska dock inte vara möjligt. Utskottet ska, på klimat- och miljöminister Isabella Lövins (MP) inrådan enligt flera uppgifter, ha beslutat att sätta in en begränsning som förbjuder regeringen att använda eventuella krediter i något annat sammanhang.

Isabella Lövin menar att konsekvenserna kan bli att Sverige förlorar i anseende, då den svenska tolkningen skiljer sig från andra länders och kommissionens tolkning av regelverket.

– Sverige kan inte trovärdigt driva en tydlig och kraftfull linje i klimatfrågan om vi försöker att urholka de överenskomna reglerna, säger Lövin i ett skriftligt uttalande till Altinget.

Läs mer: Klimatstrid om skogen avgörs i riksdagen

Regeringen ska enligt uppgifter följa utskottets beslut, och kommer inom de närmsta dagarna att rapportera in sin föreslagna bokföringsplan till EU-kommissionen. Där kommer sedan en analys inledas den 6 februari, för att pröva de nationella planerna mot det beslutade regelverket.

Enligt rättsanalyser på Regeringskansliet finns det frågetecken om den svenska planen kommer att tas emot väl i Bryssel. Då kan det bli aktuellt att frågan tas upp igen framöver. Det är dock en farhåga som bland annat Fredrick Federley, C-parlamentariker som deltog i förhandlingarna av regelverket, avfärdar.

Naturskyddsföreningen: "Toxisk redovisning"

Naturskyddsföreningens Oscar Alarik pekar på att den svenska uttolkningen även kan få internationella konsekvenser.
– Hela EU-systemet är troligen en förlaga för hur man kommer att hantera den här sektorn i klimatkonventionen i FN. Därför är vi jätterädda för att Brasilien och andra länder kommer att använda de svenska sätten att redovisa, när de ska ta fram sina värden för kolsänkorna. Den effekten kan inte underskattas hur stor den kan bli, säger Oscar Alarik till Altinget och fortsätter:
– Detta skapar ett extremt toxiskt sätt att redovisa kolsänkor på.

De partipolitiska reaktionerna har inte heller låtit vänta på sig:

Nämnda personer

Isabella Lövin

Medordförande Friends of Ocean Action, kandidat till Europaparlamentsvalet (MP)
Filmvetenskap, statsvetenskap, sociologi och italienska (Stockholms uni.,1981–1985), statsvetenskap (Università di Bologna, 1986–1987), radioproducentutbildning (Dramatiska Institutet 1992–1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00