Klimatstrid om skogen avgörs i riksdagen

LULUCF. Under torsdagens miljö- och jordbruksutskottsmöte kan frågan om Sveriges linje för skogens kolsänka bli klar. Men splittringen är stor mellan partierna och regeringens linje är oklar.

Det svenska vägvalet i frågan om vilken referenslinje som ska gälla för bokföringen av kolsänkan i skogen och mark mellan år 2021 och år 2025 har blivit känslig av flera anledningar.

Å ena sidan kan en referenslinje baserad på historisk avverkningsnivåer leda till ett underskott på utsläppskontot utifrån EU-lagstiftningen, i det fall avverkningarna utökas för att bland annat ersätta fossila material. Det skulle i så fall bland annat kunna balanseras med att utsläppen dras ner ytterligare i exempelvis jordbruket eller bostadssektorn.

Å andra sidan kan den andra linjen där högsta möjliga avverkning eftersträvas få konsekvensen att det skapas ett överskott av utsläppsenheter från sektorn. Detta i det fall avverkningen inte ökar i den takt som man då öppnat för. I klimatpolitiska sammanhang skapas då ”hetluft” med utsläppskrediter som kommit till utan att någon ytterligare ansträngning.

Sammantaget kan valet av referenslinje resultera i en skillnad runt 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under de kommande fem åren, enligt tjänstemän på Regeringskansliet. Men flera begränsningar sätter också ramar för hur stora skillnaderna i de bokförda upptagen och utsläppen kan bli i slutändan.

Sköts upp igen

Ställningstagandet var planerat att tas upp för att avgöras i miljö- och jordbruksutskottet förra veckan. Men det sköts framåt tillsammans med flera andra ärenden när den nya regeringen kom på plats.
– De nya statsråden behöver sätta sig in i frågorna, så att de vet vad de sedan eventuellt får ris eller ros för, sa en tjänsteman till Altinget.

I tisdags sköts beslutet fram ännu en gång. Men det är inte heller första gången som det sker. Övergångsregeringen sade redan i december att de ansåg att frågan först behövde behandlas i utskottet, trots EU-kommissionens deadline att medlemsländerna skulle lämna in sina besked före årsskiftet. Den 6 februari inleder EU-kommissionen granskningen av de inrapporterade planerna.

Oklart vad regeringen vill

Vilken linje som nya regeringen går in i diskussionerna är ännu inte klart, det bekräftas av både tjänstemän på regeringskansliet och MP:s Maria Gardfjell. Socialdemokraternas Hanna Westerén vill dock spela ner betydelsen av valet.
– Det är mycket överord från alla sidor och jag skulle vilja tona ner betydelsen av detta ställningstagande, säger hon till Altinget.

Enligt S-tjänstemän skulle nämligen inte valet att gå på den historiska linjen få någon negativ utsläppskonsekvens i slutändan. Detta eftersom de nationella målsättningarna redan är högre än de som ställs upp i EU-lagstiftningen, vilket gör att ett underskott skulle kunna balanseras upp med de utsläppsminskningar som ändå ska ske i de andra sektorerna.

M vill göra allt för att inte begränsa skogsbruket

Moderaterna har begärt överläggning i frågan och under torsdagen ska därför ställningstagandet upp i utskottet igen. Deras talesperson Maria Malmer Stenergard trycker på vikten av att inte begränsa skogsbruket.

– Moderaterna anser att det är oerhört viktigt för svensk bioekonomi och för svenskt klimatarbete att vi inte sätter käppar i hjulen för ett fortsatt hållbart brukande av den svenska skogen. Därför bör nivåerna fastställas på högsta möjliga avverkningsnivå i enlighet med SLU:s och Skogsstyrelsens förslag, säger Maria Malmer Stenergard till Altinget.

Läs mer: Myndigheterna har olika syn på viljen linje som bör råda

Miljö- och jordbruksutskottet har redan under föregående riksdag signalerat att de förespråkar att högsta möjliga avverkning ska ligga till grund för referensnivån, i samband med att regeringens position till EU-förhandlingarna togs fram. Detta är också fortsatt SD:s linje. 

– Risken med ett för lågt referensvärde är att vi begränsar våra möjligheter att bruka vår skog och således får mindre tillgång på råvaror för exempelvis biobränslen och träbyggande, fortsätter Malmer Stenergard.

Även Kristdemokraterna stödjer förslaget som har lagts fram av SLU.
– Miljömålsberedningen kom fram till att det ut klimatsynpunkt är bättre att öka produktionen och nyttja produkter från skogen för substitution och lagring i teknosfären. Utvecklingen av skogsbruket och ökad användning av skogsråvara bör därför inte hållas tillbaka, säger Kjell-Arne Ottosson.

Centerpartiets Kristina Yngwe, ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, tycker också att Sverige ska utnyttja den flexibilitet som finns i tolkningen av direktivet.
– Centerpartiet vill att Sverige på ett hållbart sätt ska kunna fullt ut utnyttja klimatnyttan i en växande bioekonomi för att ersätta fossila drivmedel och material. En växande bioekonomi skapar dessutom jobb, inte minst på landsbygden, och exportintäkter för svenska företag, säger Yngwe i ett mejl till Altinget.

Vänsterpartiets Elin Segerlind trycker istället på vikten av att gå på det historiska, lägre referensvärdet.
– Vi anser att referensnivån ska baseras på äldre historisk data för att skapa ökad tillförlitlighet, säger Segerlind till Altinget och fortsätter:
– Om inte vår linje följs så skulle det kunna innebära att andra länder kan sätta en hög referensnivå och att utsläppskrediter skapas. Detta skulle kunna urholka klimatramverket. Det är även mycket viktigt att inbindning av kol i skog och mark ökar, vilket IPCC:s 1,5-gradersrapport betonar.

Liberalerna har inte svarat på Altingets förfrågan.

Finska regeringen fick miljökritik för sitt val

Frågan väcker intresse även i Finland, där det riktas skarp kritik mot den finska regeringens beslut. Finlands naturskyddsförbund, FNF, anklagar dem för gömma undan koldioxidutsläpp motsvarande det årliga utsläppet från alla privatbilar, genom sitt beslut. Det rapporterar Aktuell Hållbarhet.

Läs mer: ”Jag är förvånad över att det ska vara ett så svårt beslut i Sverige”

På Regeringskansliet märker man också av ett intresset för vilken väg Sverige ska ta. Där befarar en tjänsteman att kritiken kommer att bli omfattande om Sverige vill gå på linjen där "hetluft" kan skapas.

– Vi har ögonen på oss. Och att då, när folk tycker att vi är "Svarte petter", ha en position att vi ska bete oss som "Svarte petter" är svagt tycker jag.

Representanter från Liberalerna söks för en kommentar.

Forrige artikel Miljömyndigheterna önskar sig fler morötter Miljömyndigheterna önskar sig fler morötter Næste artikel ”Oväntad” framgång i lobbyistomröstning ”Oväntad” framgång i lobbyistomröstning
Din hjälp att välja en politiker

Din hjälp att välja en politiker

EU-VAL. I veckan har SVT lanserat sin stora valkompass, där Altinget har bidragit i arbetet. Valkompassen ger utmärkt vägledning även om en valkompass aldrig kan bli ett facit för hur man ska rösta.