Strid om synen på skogens kolsänka

KLIMAT. Synen på hur skogens upptag av kol i den så kallade kolsänkan ska beräknas framöver delar myndigheterna. Skogsindustrins avverkningsnivåer och tillförlitligheten i klimatpolitiken är tunga brickor i spelet. Nu ska regeringen avgöra frågan.

Placeholder image
Foto: Raigo Pajula, © European Union , 2017

Regeringen är i slutarbetet med att skicka in en bokföringsplan för hur kolupptag i skog och mark kan se ut mellan 2021-2025. Där ska bland annat läggas fram ett förslag till en referensnivå, som ska sätta ramarna för hur skogens upptag och utsläpp av koldioxid ska följas upp framöver.

Indirekt kommer referensnivån också att sätta tryck på vilka avverkningsnivåer som ska anses möjliga framöver, samtidigt som det påverkar Sveriges klimatpolitiska åtaganden. Men som ofta i klimatmässiga och EU-politiska sammanhang finns det ett visst tolkningsutrymme för hur detta arbete ska utföras.

Sveriges Lantbruksuniversitet har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till en bokföringsplan och referensnivå. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen varit rådgivande. Men när det kommer till den centrala frågan om hur referensnivån ska sättas upp, har det varit svårt att enas.

Mer fossilersättare och större kollager

När uppdraget redovisades i slutet av september var det tydligt: Myndigheterna har inte kommit överens. Förslaget som läggs fram till regeringen har bara stöd av Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet. Förslaget förespråkar att referensnivån ska utgå från ”högsta möjliga hållbara avverkning”, vilket innebär att de ska  söka en så hög avverkningsnivå som möjligt utan att den framtida tillväxten och därmed den framtida avverkningsmöjligheten minskar.”
I praktiken innebär det att 100 procent av den beräknade tillväxten i virkesproduktionsskogen kan avverkas utan att skogen skapar en utsläppsskuld.

Men linjen kritiseras av Naturvårdsverket. Myndigheten förespråkar istället att beräkningarna ska baseras på äldre historisk data för ökad tillförlitlighet. I praktiken kan då runt 90 procent av den beräknade tillväxten i virkesproduktionsskogen avverkas utan att det skapas en utsläppsskuld.

Därigenom skulle förändringar i skogens upptag och utsläpp av kol, genom exempelvis ökad avverkning eller omfattande skogsbränder och stormar, ge ett större utslag på bokföringen av den så kallade kolsänkan, som skogen står för genom att absorbera koldioxid.

– Den föreslagna referensnivån kommer inte att spegla den troliga utvecklingen för kolupptaget i den brukade skogsmarken under perioden 2021-2025. Det är det stora problemet. Vi tror inte att det är rättvisande. Naturvårdsverket vill att den ska vara trovärdig, säger Björn Boström på Naturvårdsverket till Altinget.

Vad får valet av referensnivå för konsekvenser?

– Det påverkar ju hur mycket bokförda upptag man kan redovisa, säger Björn Boström och fortsätter:
– Om man sätter en referensnivå som inte speglar den troliga utvecklingen under perioden 2021-2025 så kommer man att redovisa större bokförda upptag än vad som är realistiskt.

 


I den linje som föreslås i utredningen är det centralt i argumentationen att avverkningen kan utökas för att möjliggöra en så stor produktion av träprodukter att de fossila alternativen i bland annat transportsektorn ska kunna fasas ut.

– Det är också den linje som Skogsstyrelsen generellt haft under en längre period, säger Andreas Eriksson på Skogsstyrelsen.

Det finns argument för att intensifiera skogsbruket även i andra länder, för att också där kunna ersätta fossila alternativ.

Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen

Han förstår dock Naturvårdsverkets invändningar.

– Det svenska exemplet på uttolkning skulle eventuellt kunna följas av andra länder, som därmed kan sätta en hög referensnivå men inte öka sin avverkning, vilket skapar utsläppskrediter. Det skulle kunna skapas ”hetluft” som det kallas, vilket kan urholka klimatramverket. Men motargumentet kan ju då också vara att det finns argument för att intensifiera skogsbruket även i andra länder, för att också där kunna ersätta fossila alternativ.

Riksdagen har sagt sitt tidigare

Om man sätter en referensnivå som inte speglar den troliga utvecklingen så kommer man att redovisa ett större bokförda upptag än vad som är realistiskt.

Björn Boström, Naturvårdsverket

Det är också denna linje för referensnivå som regeringen fick i uppdrag av riksdagen att driva i EU-förhandlingarna om Lulucf-regelverket, som nu implementeras genom bland annat bokföringsplanen. Hans Nilsagård på näringsdepartementet, som har följt arbetet med att ta fram det regelverket sedan start, berättar om resonemanget bakom linjen.

– Om man har alltför hårda krav på kolsänkan innebär det i det korta perspektivet att man måste redovisa utsläppsökningar. Då ger man incitament till att inte använda skogens biomassa för att ersätta fossila alternativ. Det leder till att möjligheterna (i klimatarbetet, reds. anm.) i det längre perspektivet försämras.

Mer bränsle i fortsatta debatten i regeringen

Nu har utredningen och förslaget hamnat hos regeringskansliet, där det bereds inför regeringens ställningstagande. Striden har även spillt över på deras bord. Hos förespråkarna av Naturvårdsverkets linje så har också ytterligare bränsle kommit till efter att utredningen slutförts.

Det har bland annat väckts frågetecken kring tillförlitligheten för de beräkningar som ligger till underlag för att beräkna skogens upptag av kol. I Vetenskapsradion har det bland annat rapporterats att årets torka lett till att utsläppen varit större än upptaget i närstuderade skogsområden i norra Skåne. Orsaken ska troligen ha varit att jorden och träden torkade och fotosyntesen stoppades.

IPCC:s 1,5-gradsrapport trycker också på att inbindning av kol i skog och mark bör öka, vilket också spär på argumentationen hos förespråkarna för Naturvårdsverkets linje. I de flesta av FN:s klimatpanels scenarior för hur temperaturökningen ska begränsas så ingår det omfattande inlagring i av växthusgaser genom ökad beskogning. Men det öppnas i IPCC:s rapport för att satsa på en utbyggnad av koldioxidinlagring genom så kallad BECCS-teknik. Där används biologisk råvara för att producera energi, samtidigt som koldioxiden fångas in för att lagras under jord.

Var regeringen ska sätta ner foten är inte klart. Deadline för att skicka in planen till EU-kommissionen är vid årsskiftet.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande om att det är virkesproduktionsskogen som berörs.

Dokumentation

Lulucf-förordningen

  • EU:s medlemsländer enades med parlamentet och kommissionen om hur unionen ska hålla skogs- och markbruket inom de klimatpolitiska ramarna under 2021- 2030 i december 2017.
  • Lulucf står för Land use, land-use change, and forestry och behandlar de utsläpp och upptag inom de skog- och marksektorer som direkt påverkas av mänsklig aktivitet.
  • Totalt beräknas det årliga upptaget från Lulucf-sektorn motsvara runt 10 procent av de årliga utsläppen i unionen.
  • De andra två ramlagarna inom EU:s klimatlagstiftning mellan 2021-2030 är ETS, som behandlar utsläppshandeln och ESR, som behandlar alla andra sektorer utanför utsläppshandeln.
  • Sverige är en av de största spelarna på skogsområdet, då vi innehar 16,7 procent av de totala skogsarealen i EU, vilket är den största andelen. Andra stora skogsländer är Spanien och Finland. 2015 rapporterades det in att 30 miljoner hektar var bevuxet i Sverige.
  • Läs mer om förodningen här: Klimatstrid om skogen klar i EU

Inför beslutet förekom det mycket debatt om förslaget:
Forskarupprop mot EU-inriktning på skogsområdet
Skogsbeslut i EU-parlamentet ses som nordisk seger
"Skogen och åkern får inte hamna i kläm"

Ur utredningen:

- Referensnivån för perioden 2021-2025 är en framåtsyftande beräkning av upptag respektive utsläpp från kolpooler, samt andra emissioner på brukad skogsmark baserat på hållbar skogsskötsel och på principerna för ett hållbart nyttjande av skog under referensperioden 2000-2009.
- Om nettoinlagringen (summan av alla upptag och utsläpp av växthusgaser) i skogen är större under åtagandeperioden än den skogliga referensnivån bokförs krediter.
- En eventuell bokförd utsläppsökning måste balanseras med nettoinlagring i övriga LULUCF-aktiviteter, med utsläppsminskningar i andra sektorer eller genom utsläppshandel.
- Den viktigaste orsaken till den stora skillnaden mellan referensnivån och tidigare rapporterade värden är de antaganden som görs i referensnivåberäkningen vad gäller avverkningsnivån. I simuleringen som startar år 2010 tillåts all  avverkningsbar tillväxt på virkesproduktionsmark avverkas medan den genomsnittliga avverkningen under den period som rapporteras 1990-2017 varit lägre i förhållande till tillväxten.

Läs regeringsuppdraget här



Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor