Strid om synen på skogens kolsänka

KLIMAT. Synen på hur skogens upptag av kol i den så kallade kolsänkan ska beräknas framöver delar myndigheterna. Skogsindustrins avverkningsnivåer och tillförlitligheten i klimatpolitiken är tunga brickor i spelet. Nu ska regeringen avgöra frågan.

Regeringen är i slutarbetet med att skicka in en bokföringsplan för hur kolupptag i skog och mark kan se ut mellan 2021-2025. Där ska bland annat läggas fram ett förslag till en referensnivå, som ska sätta ramarna för hur skogens upptag och utsläpp av koldioxid ska följas upp framöver.

Indirekt kommer referensnivån också att sätta tryck på vilka avverkningsnivåer som ska anses möjliga framöver, samtidigt som det påverkar Sveriges klimatpolitiska åtaganden. Men som ofta i klimatmässiga och EU-politiska sammanhang finns det ett visst tolkningsutrymme för hur detta arbete ska utföras.

Sveriges Lantbruksuniversitet har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till en bokföringsplan och referensnivå. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen varit rådgivande. Men när det kommer till den centrala frågan om hur referensnivån ska sättas upp, har det varit svårt att enas.

Mer fossilersättare och större kollager

När uppdraget redovisades i slutet av september var det tydligt: Myndigheterna har inte kommit överens. Förslaget som läggs fram till regeringen har bara stöd av Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet. Förslaget förespråkar att referensnivån ska utgå från ”högsta möjliga hållbara avverkning”, vilket innebär att de ska  söka en så hög avverkningsnivå som möjligt utan att den framtida tillväxten och därmed den framtida avverkningsmöjligheten minskar.”
I praktiken innebär det att 100 procent av den beräknade tillväxten i virkesproduktionsskogen kan avverkas utan att skogen skapar en utsläppsskuld.

Men linjen kritiseras av Naturvårdsverket. Myndigheten förespråkar istället att beräkningarna ska baseras på äldre historisk data för ökad tillförlitlighet. I praktiken kan då runt 90 procent av den beräknade tillväxten i virkesproduktionsskogen avverkas utan att det skapas en utsläppsskuld.

Därigenom skulle förändringar i skogens upptag och utsläpp av kol, genom exempelvis ökad avverkning eller omfattande skogsbränder och stormar, ge ett större utslag på bokföringen av den så kallade kolsänkan, som skogen står för genom att absorbera koldioxid.

– Den föreslagna referensnivån kommer inte att spegla den troliga utvecklingen för kolupptaget i den brukade skogsmarken under perioden 2021-2025. Det är det stora problemet. Vi tror inte att det är rättvisande. Naturvårdsverket vill att den ska vara trovärdig, säger Björn Boström på Naturvårdsverket till Altinget.

Vad får valet av referensnivå för konsekvenser?

– Det påverkar ju hur mycket bokförda upptag man kan redovisa, säger Björn Boström och fortsätter:
– Om man sätter en referensnivå som inte speglar den troliga utvecklingen under perioden 2021-2025 så kommer man att redovisa större bokförda upptag än vad som är realistiskt.

 


I den linje som föreslås i utredningen är det centralt i argumentationen att avverkningen kan utökas för att möjliggöra en så stor produktion av träprodukter att de fossila alternativen i bland annat transportsektorn ska kunna fasas ut.

– Det är också den linje som Skogsstyrelsen generellt haft under en längre period, säger Andreas Eriksson på Skogsstyrelsen.

Han förstår dock Naturvårdsverkets invändningar.

– Det svenska exemplet på uttolkning skulle eventuellt kunna följas av andra länder, som därmed kan sätta en hög referensnivå men inte öka sin avverkning, vilket skapar utsläppskrediter. Det skulle kunna skapas ”hetluft” som det kallas, vilket kan urholka klimatramverket. Men motargumentet kan ju då också vara att det finns argument för att intensifiera skogsbruket även i andra länder, för att också där kunna ersätta fossila alternativ.

Riksdagen har sagt sitt tidigare

Det är också denna linje för referensnivå som regeringen fick i uppdrag av riksdagen att driva i EU-förhandlingarna om Lulucf-regelverket, som nu implementeras genom bland annat bokföringsplanen. Hans Nilsagård på näringsdepartementet, som har följt arbetet med att ta fram det regelverket sedan start, berättar om resonemanget bakom linjen.

– Om man har alltför hårda krav på kolsänkan innebär det i det korta perspektivet att man måste redovisa utsläppsökningar. Då ger man incitament till att inte använda skogens biomassa för att ersätta fossila alternativ. Det leder till att möjligheterna (i klimatarbetet, reds. anm.) i det längre perspektivet försämras.

Mer bränsle i fortsatta debatten i regeringen

Nu har utredningen och förslaget hamnat hos regeringskansliet, där det bereds inför regeringens ställningstagande. Striden har även spillt över på deras bord. Hos förespråkarna av Naturvårdsverkets linje så har också ytterligare bränsle kommit till efter att utredningen slutförts.

Det har bland annat väckts frågetecken kring tillförlitligheten för de beräkningar som ligger till underlag för att beräkna skogens upptag av kol. I Vetenskapsradion har det bland annat rapporterats att årets torka lett till att utsläppen varit större än upptaget i närstuderade skogsområden i norra Skåne. Orsaken ska troligen ha varit att jorden och träden torkade och fotosyntesen stoppades.

IPCC:s 1,5-gradsrapport trycker också på att inbindning av kol i skog och mark bör öka, vilket också spär på argumentationen hos förespråkarna för Naturvårdsverkets linje. I de flesta av FN:s klimatpanels scenarior för hur temperaturökningen ska begränsas så ingår det omfattande inlagring i av växthusgaser genom ökad beskogning. Men det öppnas i IPCC:s rapport för att satsa på en utbyggnad av koldioxidinlagring genom så kallad BECCS-teknik. Där används biologisk råvara för att producera energi, samtidigt som koldioxiden fångas in för att lagras under jord.

Var regeringen ska sätta ner foten är inte klart. Deadline för att skicka in planen till EU-kommissionen är vid årsskiftet.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande om att det är virkesproduktionsskogen som berörs.

Forrige artikel Kniviga överväganden i handelsstrid i livsmedelskedjan Kniviga överväganden i handelsstrid i livsmedelskedjan Næste artikel Hon ska staka ut vägen mot negativa utsläpp Hon ska staka ut vägen mot negativa utsläpp
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Sänk referensnivån under 100% först när global uppvärmning når 1.5 grader

    En referensnivå 100% kommer knappast att nås pga marknad och lägsta slutavverkningsålder, men livet blir mycket enklare utan en begränsande ribba.
    Min bedömning är att skogens relativa betydelse som långvarig kolsänka kommer att öka om några decennier när Parisavtalets önskemål om 1.5 överskridits. Kom ihåg att ökad kollagring i skog är en engångsvinst som inte är upprepbar. Nu leder en restriktiv referensnivå till att incitamenten att använda andra vägar minskar. Väntar vi så nyanläggs skog med väldigt mycket större kapacitet att långsiktigt lagra kol jämfört med vad som kan lagras i befintlig avverkningsmogen skog. Även när klimatgaser inte längre ackumuleras i atmosfären kommer värmen att fortsätta att stiga eftersom det finns en "värmeskuld" i haven av storleksordningen nästan en halv grads ytterligare uppvärmning, som måste avvecklas. När den tiden kommer kan vi sänka referensnivån.
    Många andra länder med potentiellt bättre förutsättningar för marknadsanpassad skogsproduktion kommer att öka denna, vårt konkurrensläge blir nog något sämre om några decennier. Då blir det mindre begränsande att sänka referensnivån.

Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

Forskarsamhället rasar mot rapportbråket i Katowice

COP24. Fyra länder satte sig plötsligt på tvären under de pågående klimatförhandlingarna i Polen och ville inte anta 1,5-gradersrapporten från FN:s klimatpanel. Nu pågår ett intensivt diplomatiskt arbete för att ta fram en gemensam hållning som kan välkomnas av alla parter.